… sjöng Nick Borgen på sin tid (med kongenial assistans av Helen Wellton). Både låttiteln och de båda namnen känns som reliker från en svunnen civilisation, vilket de på sätt och vis är — det är otroligt vad utvecklingen har gått fort de senaste åren.
För drygt femton år sedan skrev jag fortfarande på en mekanisk skrivmaskin — en apparat som numera känns obetydligt mer aktuell än fonografrullar eller höga torn för semaforering utplacerade med lagoma intervaller på den franska landsbygden.
För tio år sedan gjorde jag fortfarande blandkassetter — när jag inte åderlät mig själv eller ägnade de långa vinterkvällarna åt att bygga flaskskepp.
Nu sitter jag istället här och updaterar bloggen med hjälp av en WAP-telefon. Hur mycket mera James Bond kan man bli? Det gör alltid ett synnerligen kosmopolitiskt intryck på Carl Bildts blogg när han befinner sig på ett utrikesministermöte och sitter och slöbloggar på laptopen samtidigt som den lettiske utrikesministern fåfängt försöker påkalla hans uppmärksamhet från podiet.
Och nu har även jag möjlighet att ignorera den lettiske utrikesministern — eller i alla fall att blogga från ett batyskop i djupet av marianergraven, en varmluftsballong som förs av nyckfulla vindar mot en okänd polynesisk ö eller — som i just det här fallet — från en enrumslägenhet på Hisingen.
Jag har nämligen flyttat; det är därför bloggen har lämnats vind för våg de senaste veckorna — i så hög grad att man kan misstänka att mina trogna läsare börjar bli halvt nonexistenta vid det här laget.
WAP-bloggandet har nackdelen att varenda megabyte kostar som en enkel biljett till Säffle, så innan jag skaffar bredband kommer jag att väga mina ord på guldvåg (se den nyklassicistiska stringensen ovan). Kommentarer i realtid är i princip uteslutna, och okynnesbloggande kommer raskt att leda till finansiell ruin, vilket förhoppningsvis hjälper till att hålla mina talträngda fingrar i schack.
Men nu måste jag tyvärr sluta. Slovenien har yrkat på en interpellation, och jag vet inte riktigt vad det betyder …
mars 3, 2007 kl. 12:36 är
Välkommen tillbaka! Men åderlät du verkligen dig själv? Och Hisingen….?
mars 3, 2007 kl. 1:20 är
… eller lät du någon annan åderlåta dig? Någon som underlät detta åliggande?
mars 3, 2007 kl. 2:03 är
Äro vi säkra på att vilja veta svaren?! :D
Grattis till flytten, även om Hisingen inte var önskedrömmen…
Ack ja, blandband!SÅ roligt jag har haft med att göra och ge bort dylika, enbart i syfte att väcka så mycket förargelse som möjligt.
Det är synd att de har försvunnit och inte ens är gamla nog att vara stofil, ett bedrövligt mellanläge, är vad de är i. :-(
Hoppas att du skaffar bredband SNART, så att vi inte blir utan roande läsning.
Säg till Slovenien att tagga ner och ha en trevlig helg…
mars 3, 2007 kl. 3:00 är
istanes. grattis till flytt dåva.
mars 3, 2007 kl. 1:54 pm
Jag undrar litet över täckningen i Marianergraven dock.
mars 3, 2007 kl. 2:51 pm
Blandband liksom postutdelning på lördagar är sånt jag kommer att älta om när jag en gång tas in på demensboende (om det nu kommer att finnas demensboende i framtiden…kanske en jordkula i skogen?). Men också den korta, paradisiska tid när man bekymmerslöst kunde tanka ner musik från det stora musikeldorado på nätet som kallades Audiogalaxy.
mars 3, 2007 kl. 3:05 pm
Fast torrentklient + Oink-medlemsskap är en ganska så habil ersättning för AudioGalaxy. Jag har gott om inbjudningar kvar för den som undrar…
mars 3, 2007 kl. 7:17 pm
Blandband, lördagsutdelningen och (o)saligen av ( in? dessa jämmerliga valsituationer!)somnade radioprogram…jodå, även jag ser detta ältas i den framtida jordkulan.
mars 4, 2007 kl. 3:30 pm
Lördagsutdelning av post är ju någonting som till skillnad från övriga nämnda ting faktiskt hade varit någonting riktigt bra att ha kvar, dock.
//JJ
mars 4, 2007 kl. 4:04 pm
Tänk om Christopher Sholes, skrivmaskinens uppfinnare, hade varit en snärtigare skribent.
Då skulle bokstäverna på tangentbordet kanske ha varit ordnade alfabetiskt, än idag.
Som det nu är, ligger de utslängda lite hursomhelst på tangentbordet.
Varför det, egentligen?
Alla som skrivit på en äkta gammal skrivmaskin vet svaret:
de oftast använda bokstäverna tenderade att haka fast vid varandra.
Man fick slåss om ordet, bokstavligen.
Och nu spelar det ingen roll längre.
mars 4, 2007 kl. 5:09 pm
Bredband vs. blandband.
mars 4, 2007 kl. 10:52 pm
Hmpf…och varför skulle det nu inte vara bra att ha kvar blandbanden?!
Slåss om ord, kan ju aldrig vara bra, tänk bara på vad som hände när det blev slagsmål om ett uttal!
mars 5, 2007 kl. 12:35 är
John, en ersättning kan nog inte vara “habil”.
mars 5, 2007 kl. 10:28 är
Nina: … Ja, jösses! Och matematik som ändå redan är så krångligt.
Bättre då att fridfullt leta bokstav på bordet.
Eller samla mellanrum, som Dr. Murke.
mars 5, 2007 kl. 4:48 pm
När allt är sagt … som Mikael Wiehe sjunger, ska nya röster sjunga. Man kan ju ge sina vänner lika irriterande mp3-spellistor, även om dessa inte har det rätta kassettskramlet och absolut inte doftar som ett nyöppnat maxell UDI 90 (position normal).
Hur ligger det till med myten om mr QWERTY igenklien? Vet någon sanningen i fallet?
mars 5, 2007 kl. 10:12 pm
Karin, ja…det är ju så. *L*
Fridfullt letande, låter betydligt mer tilltalande, i synnerhet som jag redan är stadd på mellanrumsjakt.
Schibbye, jo, men mp3-listorna är inte LIKA irriterande och dessutom är det (för mig) mycket svårare att få till snygga övergångar med mp3-bränningar, än vad det var på band.
Ah, maxell UDI 90!*Stryker bort en tår och motar undan nostalgin*
Nope, vet ej och hinner inte googla just nu.
mars 6, 2007 kl. 7:26 pm
Jag lyssnar på gamla blandband just nu faktiskt. Fascinerande att dom håller genom åren, bara några stycken har kvaddat av hundratals…
mars 6, 2007 kl. 11:26 pm
Ja, visst är det härligt, jag har blandband som är minst tjugo år gamla och det enda sättet du kan lista dig fram till deras ålder, är låtvalet och inget annat.
mars 6, 2007 kl. 11:50 pm
Jag körde också Audiogalaxy! Nu sedan flera år Soulseek. Och den smarta blandradiostationen Pandora! Den frågar vad du gillar och räknar ut vad du därmed borde gilla mera…