Som bloggens trogna besökare märker har den varit lite som en spökstad senaste veckan — bara en eller annan tumbeweed i form av spam har rullats av en ödsligt ylande vind över det ogräsbevuxna gamla torget. Saken är den att jag har börjat intensivjobba, och ibland är min simultankapacitet verkligen av den kalibern att jag inte kan tugga tuggummi och gå på en gång, så bloggen ligger lite halvt om halvt i träda.
Men för att pigga upp er postar jag den här U-tube-länken jag just fick från min vän Martin — Eva Pilarova sjunger en twistlåt med den listiga titeln Oliver Twist. Tjeckiskt sextiotal, beehivefrisyrer (Oh, baby, beeeehive!) — vildsint twistande servitriser och en alldeles underbar nivå av absurdism. Jag fattar inte ett ord av vad de sjunger — but in the best possible way.
augusti 9, 2007 kl 12:57 f m |
Möjligen kan texten hjälpa, den finns här: http://www.ujdeto.cz/lyrics/sarka-vankova/oliver-twist/
Min tjeckiska är usel, men första raderna verkar handla om att man borde läsa en roman och att “Hrdina byl v tom románě schován, miluji ho, jmenuje se Twist, Oliver Twist.” – “Hjälten var i den romanen en föräldralös, jag älskar honom, han heter Twist, Oliver Twist”, men observera att översättningen är gjord av någon med en (1) poäng i tjeckiska.
augusti 9, 2007 kl 2:51 f m |
Till och med när tjeckerna sjunger det själva verkar det som att tjeckiska är svårt att uttala…
augusti 9, 2007 kl 2:54 f m |
Oliwer Twist förresten, är det nu något fel på den tappre soldaten Svejk, plötsligt?
^_^
augusti 9, 2007 kl 6:24 f m |
Stiligt. Påminner mig om det där fantastiska dansnumret i inledningen till Ghost World: http://youtube.com/watch?v=gkBAUlNVLRY
augusti 9, 2007 kl 10:53 f m |
Ah! Pensionat Paradiset i övre östra hörnet av K.u.K.monarkin. Utmärkt, utmärkt. Det enda som fattas är de vita hättorna. Särskilt förtjusande är de lätta stepflamenco-inslagen, något man genast förknippar med Dickens. Samt norm-klädseln; slinkig 40-talsklänning.
augusti 9, 2007 kl 3:46 e m |
Det bör kanske påpekas att det inte är Eva Pilarova och Waldemar Matuska vi ser på filmen. Såvitt jag förstår är sången dubbad. Pilarova och Matuska ser ut så här:
http://tinyurl.com/yqb2jf
Pilarova fyller f ö 68 år i dag. Hurra!
augusti 9, 2007 kl 7:43 e m |
Bo:
Raději jsem neměla ten román,
raději jsem neměla ho číst,
snad ani list.
Hrdina byl v tom románě schován,
miluji ho,
jmenuje se Twist, Oliver Twist.
Tack för länken … allt börjar klarna … nu förstår jag hela två ord i texten — “roman” och “Oliver Twist”. Jag kommer nog aldrig få något grepp om tjeckiska språket — e-na har såna ilskna ögonbryn. De skrämmer mig. Tur att du bidrog med en tolkning av inledningen, så att jag får lite uppfattning om vad det handlar om …
Hoppla: Bra parallell — faktum är att en del tjeckiska musicalnummer från sextiotalet påminner mig om hindifilmsdans. Samma devil-may-care-attityd och smittande entusiasm.
För övrigt har jag faktiskt sett minst tre olika hindidansnummer där stora gäng av zorroliknande gestalter virvlar kring. Men jag har bara sett ett där dansörerna är utklädda till “The Mask”. Zorro måste ha varit stor i Indien när det begav sig.
augusti 9, 2007 kl 9:55 e m |
Ovanligt att inspireras till glättig dans av att läsa böcker om föräldralösa barns misär i 1800-talets London.
Jag påminns om beatnikens och Snorkfrökens dialog i Mumin-serien:
“Twistar ni?”
“O nej, vi är nästan alltid sams!”
augusti 10, 2007 kl 10:18 f m |
först inget, sen inget…. sen wow! hahaha… veckans kvast-dans helt klart.
augusti 10, 2007 kl 9:13 e m |
[...] från Bollywood I en kommentar häromdagen drog signaturen Hoppla en parallell mellan pragvårens swinging sixties-musikaler och [...]
augusti 11, 2007 kl 12:47 f m |
Zorro, ja. I Bolly-kretsar är ju “Bazorrogar” tämligen välkänd: det sångnummer i filmen Baazigar där Shahrukh Khan har den i särklass fulaste zorro-kostymering man skådat, och Kajol bär någon typ av västerländsk brudklänning.
YouTube: http://www.youtube.com/watch?v=UeeFydgkxhk
Kostymeringen dyker upp ca 2:08 in i videon.
augusti 11, 2007 kl 1:12 f m |
Elin: Jag tror jag har sett det numret — den ständigt surmulna Kajol är ingen av mina favoriter, tacka vet jag Karishma Kapoor och Urmila Matondkar — eller för den delen Madhuri Dixit.
Sharukh Khan gjorde för övrigt en minnesvärd insats i Dil Se, där han spelar mot Manisha Koirala. Om amerikanerna fick för sig att göra en remake kunde de döpa den till So — I Fell in Love with a Suicide Bomber. Det är en stark sak där känslorna svallar, och den har en i alla avseenden explosiv final (dessutom underbar musik av A R Rahman). På något dunkelt sätt försöker de även säga något om situationen i Kashmir — och inte på det militaristiskt flaggviftande sätt som sker t ex i filmen Mission Kashmir, där Usama Bin Laden dyker upp som en ond skugga på väggen (a la doktor Mabuse).
augusti 11, 2007 kl 1:29 f m |
Jag kommenterar som en tok på min egen blogg denna fredagskväll — men jag såg just numret som Elin länkade till och kunde konstatera att det var ännu ett zorro-nummer som jag inte hade sett.
Här är förresten ett smakprov från den ovan nämnda Dil Se:
http://www.youtube.com/watch?v=pcTqxqpnPKY
Håll utkik efter den stora röda kroppsstrumpan som dyker upp tre minuter in i videon … Jag har läst nånstans att de många kostymbytena symboliserar kärlekens sju färger, som tydligen ska vara ett muslimskt begrepp — informera mig gärna vidare, om ni vet nåt … (notera även att de använder det gamla Evil Dead-tricket att sätta kameran längst fram på en vinglig cykel).
augusti 12, 2007 kl 9:58 e m |
Satrangi (som låten heter) betyder just sju färger, på hindi.
Lägger man till svart + vitt (som de ju också bär i numret) får man navrang= nio färger: en full färgpalett vilket symboliserar ett komplett/fullständigt liv.
…eller nåt ditåt.
Kroppsstrumpan, ja! Det är inte lätt att vara koreograf i en filmindustri där man ständigt måste överträffa det tidigare gjorda… Jag gillar också baklänges-sekvenserna.