Acute grave

Normalt sett brukar ju gravar inte vara så upphetsande — det ligger liksom i sakens natur — men Jules Vernes sista viloläger i Amiens utgör ett undantag:

jules-verne-grav.png

vernegrav2.jpg

Den vandöda visionären verkar vara på väg att återuppstå för att se om hans framtidsprofetior har infriats ännu … (han förefaller dessutom förvånansvärt atletisk). Snart kommer han att se sig omkring och missnöjt konstatera att det inte finns en ångdriven elefantrobot så långt ögat når — och att ingen försökt ändra jordaxelns lutning genom att bygga om hela Kilimanjaro till en jättelik kanon. I stället får han hålla till godo med en I-pod. Vi kan ju försöka föreställa oss hans besvikelse.

About these ads

17 svar to “Acute grave”

  1. schibbye Says:

    Nåja, det finns ju faktiskt folk som livnär sig på alger och ganska många som reser jorden runt på mindre än 80 dagar. Däremot tror jag vi får vänta länge på att någon ska skjuta ut en fullt utrustad engelsk tesalong i omloppsbana runt månen eller inreda en ubåt med kyrkorglar och springbrunnar …

  2. Martin R Says:

    Wöw, vad coolt!

  3. Mats Henricson Says:

    Utanför Pelermo på Sicilien hittade jag en otroligt cool grav tillhörande Famiglia Barona Planeta.

    Snacka om schysst namn, Baron Planet!

  4. Malte Says:

    Jag bugar mig för den ohyggligt långsökt vitsiga rubriken.

  5. David Says:

    Mats: Baron Planet verkar ha uppfört en riktig Stargate.

    Malte: Jag tackar för lovorden. Jag var rätt nöjd själv.

  6. zoot Says:

    Mats: jag blev lite nyfiken på de fyra nedre figurerna som flankerar dörren, vad gör de? Diskar, eller spelar harpa är mina gissningar men jag har ju inte sett det IRL (Inom Rörbar Lokalitet).

  7. Martin R Says:

    Ni vet Fem Myror-låten, ”Där är där man inte är / Här är här där man är / För här har man alltid med sig”.

    Föga känt är att Alexander den Store skrev den ursprungliga versionen: ”Där är där man inte är / Här är här där man är / Sin här har man alltid med sig”.

  8. aberg Says:

    Min kärlek till gravar och gravplatser anses säkerligen morbid, men jag skulle vilja ändå säga att gravar har vissa uppiggande effekter. Förutom den självklara att det inte är du som ligger där så finns det en estetik hos gravplatser som ändå måste både repsekteras och beundras.
    Leta gärna efter det stilliserade vikingaskeppet i koppar som med stolthet pryder en sjuttiotalsgrav på Kvibergs kyrkogård i Göteborg.
    Viktor Rydbergs grav på Östra kyrkogården är ett lysande exempel på den sortens kummel som vi sällan ser här hemma, men som stora delar av europa är fullkomligt nedlusat med.
    Den store Oscar Wilde fick av en beundrarinna ett stort schabrak i rosa granit som bara måste ha glatt den slagfärdiges ande när den damp ner på hans gravplätt i Pere Lachaise.

    Det är bara mediokra människor som tror att de måste lämna jordelivet med statens godkännande och en platt och trist sten. De som kämpar tillräckligt hård kan få sin minnessten minnesvärd. Personligen tänker jag designa en själv och däruti rista visdomsord som kan vara något längre än jag själv.

  9. Olov H Says:

    Från graven till resten av Jules, så att säga. Om någon skulle få idén att läsa Verne på engelska bör han eller hon vara varnad, ty de flesta engelska översättningar är usla, påstår en karl på The Guardian:

    http://blogs.guardian.co.uk/books/2007/09/jules_verne_deserves_a_better.html

    Hur det står till med Verne på svenska är jag inte mänska att bedöma men skulle gärna vilja veta.

  10. David Says:

    Olov H: Därom kan jag ge besked, om herrn så vill ty jag … öh … har läst en del romaner i upp till fem olika översättningar (Okej — Runebergparafrasen föll just platt till marken).

    Det är tyärr tämligen ovanligt att svenska Verneöversättningar är oförkortade — framför allt hyvlar översättarna bort massor med härligt antikverade artonhundratalsvetenskapliga utläggningar.

    De riktigt tidiga utgåvorna är så klart oftast helt oförvanskade — de på Oscar Lamms förlag, och jag tror även att nordensköldsutgåvan är okej (är inte hundra). Senare nittonhundratalsutgåvor är genomgående mer eller mindre stympade, om ej motsatsen uttryckligen anges.

    Nordiska förlaget i Malmö (de s k skinnbandsbanditerna) gav ut oavkortade versioner av en del Verneklassiker på tjugotalet. Dessvärre är böckerna istället fulla av fransk satsföljd och grasserande gallismer. En gång när jag hade sträckläst ett antal kunde jag inte skriva med vettig satsföljd på flera dagar …

    Deltas och Askild och Kärnekulls utgåvor från sjuttiotalet är studsöversatta från de amerikanska Ballantinesutgåvorna som år typ en fjärdedel kortare än originalen, men Sam J Lundwall har gjort ett roligt och udda urval och Gunnar Gällmos översättningar är faktiskt helt okej. Roland Adlerberth har också översatt några av de mest klassiska verken, och hans versioner är bra — även om de också är kortade.

    (Vill man veta allt om de olika svenska översättningarna av Jorden runt på 80 dagar ska man för övrigt läsa Phileas Foggs hemliga dagbok av Philip Jose Farmer i svensk översättning — Gunnar Gällmo har kryddat hela boken med fotnoter där han har konspirationsteoretiska läsningar av de olika svenska tolkningarna.)

  11. Olov H Says:

    Tack för denna exemplariska utläggning, David!

  12. J-h:n Says:

    H-Ström förlag har ju annars nyss gett ut en svensk nyöversättning av En världsomsegling under havet som de påstår är den första oavkortade.

  13. David Says:

    J-h:n: Ställer mig en smula tvivlande — men det kan säkert vara den första oavkortade utgåvan på hundra år …

  14. Carl Says:

    Well, 15 år efter han skrivit Jorden Runt på 80-dagar klarade Nelly Bly att resa runt den på 72 dagar. Det var inte så mycket science-fiction som han trodde kanske?

  15. schibbye Says:

    Nu känner jag inte till Jules Vernes egna tankar om sina verk och idéer, men kan det inte ha varit så att han själv menade att mycket av det han skrev om var möjligt inom en mycket snar framtid, men att hans samtida ställde sig mer skeptiska? Eller jag vet inte … åsså blir allting svart …

  16. vistet Says:

    Betraffande elefanterna , sa behover Verne inte kanna sig sa besviken :
    http://laughingsquid.com/royal-de-luxe-parade-in-nantes/ .

    Om han skulle kanna sig enart hedrad av att dom dopte (den forsta) atomubaten , komplett md missiler , till Nautilus ar ju en annan historia.

    (Ursakta stavningen – sittter i norra Indin just nu )

  17. Kapten Nemos farbror — och hans mekaniska tiger « David Nessle Says:

    [...] Ja — det är så att Jules Verne vrider sig i sin grav …) [...]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 101 andra följare

%d bloggare gillar detta: