
Nu har jag varit på bokmässan och pratat för varorna i fyra svåra dagar …

Här gör jag en teckning i John Holmes & Sherlock Watson åt Sandra Petojevic samtidigt som Camilla Forsman faller i trance.

Och här signerar Martin en Partyt är ett faktum åt den ultimata Stofilläsaren.

En ung man ville bli fotograferad med mig och Jocke — men jag hade redan hunnit bli tillräckligt omtöcknad av bokmässans buljonglika atmosfär för att räcka fotografen min kamera istället för hans.

Pappa kom förbi och gav mig Doktor Dralles Birkenwasser-askfatet — vilket avhjälpte en svår brist i mina föremålssamlingar (dessutom fick jag gulaschbaronenaskfatet, som var nästan ännu mer anslående …). I bakgrunden har mamma tydligen just fått höra något förbluffande.

Lädernuckan lät avporträttera sig tillsammans med Scooby Doo.

Och visade resultatet för Erik Andersson …

Mera dramatiskt blev det när hon drabbade samman med Carl-Michael Edenborg …

Sedan åkte jag hem och nedkom med en våldsam förkylning. Som vanligt.
oktober 2, 2007 kl 3:18 e m |
Hah, Erik Andersson är ju gråhårigare än mig nuförtiden! Wow!
Mats
oktober 2, 2007 kl 4:55 e m |
Det är nästan obehagligt att se hur den där Anderssonska genen slår ut alla andra anlag på den manliga sidan av släkten. Det slutar aldrig att förvåna mig.
oktober 2, 2007 kl 8:30 e m |
Nu tycker jag allt att ni hoppar till slutsatser. Hur kan ni vara så säkra på att håret inte är färgat?
oktober 2, 2007 kl 8:55 e m |
Lädernuckans superhjältinnestatus bevisas av att hon står ut med att gå klädd i sin superhjältinnedräkt i det klimatet som råder på mässan.
Jag var där för första gången i lördags; det tog väl en halvtimme att armbåga sig fram till den avlägsna stofilmontern. Väl där köpte jag ett exemplar av Lindengrens samlade Faktum-verk, av vilka jag inte hade läst de flesta, och fick detsamma signerat, varvid fru civilingenjörskan fotograferade. Av den övriga framlagda litteraturen har jag redan det mesta i bokhyllan.
Efter denna pärs kände jag en stark längtan efter luft och ljus och mindre trängsel, så vi gick ut igen och tillbragte resten av eftermiddagen på Liseberg.
oktober 2, 2007 kl 9:21 e m |
Svart eller röd pomada, mina Herrar, hjälper gärna mot det gråstubbiga!
Sålänge Ni inte vandrar genom hällregnet vid Suckarns bro, bör det gå vägen.
oktober 3, 2007 kl 9:38 f m |
schleiermacher: Det var inte främst håret jag syftade på. De är bara alla väldigt lika varandra.
oktober 4, 2007 kl 10:59 f m |
Dusen gafdar bå döv mans kifta, drigg mera rom i dhéed, ded ger god bäddring, redakdörn!