Att rimma på ”alldenstund” …

… är något som dagens schlagertextförfattare gör alldeles för sällan. De borde ta lärdom av Ulf Peder Olrogs klassiker Borgmästarinnan i Sundsvall (oefterhärmligt insjungen av Sveriges Fats Waller, Sven Arefeldt):

Kören: Sången om Medelpad!
Landet med blånande skogar!
Ämne för den ballad
Arefeldt (med sin släpigaste ekenskisröst): … som jag med möda sammanfogar.

Kören: Ragundafallets brus
och Hammarforsens tillika
(…)
Arefeldt: … allt får i sången här vika

För Borgmästarinnan i Sundsvall
med sin fulländade figur
Därför, enär, alldenstund skall
jag helt glömma Medelpads natur!

Extra pluspoäng naturligtvis för skämtet om ”Ragundafallet” — det fall som torrlades när Magnus Huss 1796 lyckades ändra Indalsälvens sträckning under sina försök att spränga en ny flottningsränna från Ragundasjön och som sedan dess har kallats för ”Döda fallet”. Senare i sången lyckas sångaren kalla borgmästarinnan för ”rena sulfit-sylfiden” (vilket förstås rimmar med ”Indalsliden”). Det slår mig att även ordet ”Medelpad” förekommer alltför sällan i svenska sångtexter. På rak arm kan jag bara komma på ett till exempel — när Klippangruppen Torsson sjunger ”Min mamma har sagt att jag föddes i Medelpad”.

En del av våra värderade läsare kanske anser att Borgmästarinnan i Sundsvall inte är fullt könspolitiskt korrekt, men det är ingenting mot vårt andra exempel på hur ordet ”alldenstund” försvarar sin plats i svensk schlager vid sidan av ”hjärta” och ”smärta” — Anita Lindbloms svidande vidräkning med den svenska synden i Den svenska flickan kysser med öppen mun :

När den svenska flickan kysser
kysser hon med öppen mun
och går med öppna ögon
in i äventyret, alldenstund

allt det hon känner vill hon ge
och följderna hon tar,
och då förstår ju en och var
att det är skönt att vara karl.

Om bilden av den svenska flickan verkar en smula klichéaktig korrigeras dock intrycket genom att Anita systematiskt betar av ett antal andra nationella klichéer:

När den svenska flickan kysser
vet hon vad en kyss kan ge,
och ej som engelskan hon trutar
munnen som åt dåligt te,

och ej som italienskan,
sneglande mot helgonbild,
förvisso är en sådan kyss
förspilld.

Sången slutar med att Anita summerar sina rön om den svenska flickan i följande fantastiska rimfläta:

När den svenska flickan kysser
kysser hon med öppna sinnen
det är blott ett blad som vänds
uti hennes reseminnen.

Många tycker att hon är
för berest i dessa dar.
Och de som sagt det
de har så rätt så
ja, det går till så hett så,
när hon ett intermezzo
har.

Efter att ha hört den här insjungningen frågar jag mig om någon annan svensk schlagertolkare än Anita Lindblom skulle kunna få orden ”alldenstund” och ”förvisso” att ånga av sex appeal — det är ju liksom lite mera utmaning än att bara dra suggestivt på ordet ”kaaarl” som både hon och hennes norrländska kollega Barbro Svensson har för vana.

Annonser

7 svar to “Att rimma på ”alldenstund” …”

  1. klipspringer Says:

    Mycket bra.

    Det var med alldenstund, ithy
    Och mer av samma sort

    som en gammal greve skrev, därmed undvikandes att rimma på själva ”alldenstund.” (Får man lägga till ”skall” blir det ju något lättare, ”hundskall” och ”rundpall” faller ju osökt i tankarna.)

    Jag har faktiskt aldrig sett texten till ”Den svenska flickan…” förut. Vem skrev? Var det Rune Moberg?

  2. A.R.Yngve Says:

    Oj! Oj! Där försvann min fördom om att popmusiken var prydare förr. När kom ”Den Svenska Flickan Kysser Med Öppen Mun” ut?

    Alldenstund rimmar på…
    guld-i-mund,
    underfund,
    fröjdestund,
    älskogslund,
    schäferhund…

    …fast alla dom rimmen tillsammans skulle bli en MYCKET konstig visa.
    ;-P

  3. David Says:

    Klipspringer: Att rimma på ”ithy” är väl inte det sämsta …

    Ang. textförfattaren ber jag att få återkomma — jag och vinylskivan som jag har överfört låten från är smärtsamt åtskilda för tillfället och jag minns inte vem som skrev den …

    Yngve: Prydare förr? Au contraire — jag citerar bara en låt på måfå ur högen:

    Aj aj aj Maria,
    Maria från Bahia
    Hennes kärlek kan man inte
    köpa för en tia

    (i en senare insjungning är texten censurerad till:

    Aj aj aj Maria,
    Maria från Bahia
    Hon kan få en guldfisk
    att av kärlek börja skria

    … vilket ju onekligen är aningen mildare. Tjugo och trettiotalets texter är överhuvdtaget betydligt råare en fyrtiotalets.)

  4. Martin R Says:

    Agnetha Fältskogs ”Doktorn” är också skabrös. Jag framförde den trånsjukt vid en disputationsmiddag här om året. Dessförinnan påpekade jag att det var synd att just dagens doktor blivit doktor, eftersom hon därmed av rent grammatikaliska skäl förhindrades att leka doktor, vilket många människor gärna skulle vilja göra med henne. Jag föreslog att vi kanske åtminstone kunde leka hedersdoktor någon gång.

  5. A.R.Yngve Says:

    Tage Danielssons uppdaterade version av ”Elektricitetsvisan” hade en väldigt skabrös ”punchline”, när berättaren har testat en elektrisk rakapparat på sin sovande farfar:

    Och i mörkret ropade farmor glatt:
    Tack så hjärtligt för massagen!
    Allt går ju med elektrictet…

  6. sara Says:

    du suger ska du veta

  7. Bosse A Says:

    halvsekund, Askersund, andelshund, framdelssprund, Anders Lund, handelsförbund, tranbärslund, Bab el-mandebsund, Balderslund,
    barmen rund, varm en stund, aj en hund,

    Jo visst – men vad månde bliva?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: