Det nya milleniets utamningar

I likhet med varje större svensk tidning utan självakting har jag fått för mig att ”strama upp den grafiska formen” för att kunna ”möta det nya milleniets utmaningar” (Mina freudianska fingrar försökte skriva ”utamningar”.)

Bland annat har jag skaffat en s k ”avatar” — ett otydbart litet frimärke som sitter invid miná kommentarer. Det föreställer Ganesha, för den som undrar. Meddelas endast på detta sätt.

Dessutom upptäckte jag att man kan lägga in en egen bild i rubriken, och valde en målning av Caspar David Friedrich — MANN UND FRAU, DEN MOND BETRACHTEND, från 1824.

Jag tyckte det passade bra — Friedrich är liksom mig bildkonstnär, heter David i förnamn, och är född den femte september i Sverige (eller rättare sagt svenska Pommern i hans fall, men varför hänga upp sig på detaljer).

Den här höjningen av den visuella profilen har jag gjort för att dra till mig den attraktiva ”unga vuxna”-publiken (Vad säger jag — jag menar den enda publiken värd namnet: landet sönderfaller som bekant i två delar — de ”unga vuxna” som annonsörerna, pressen, de kommersiella programmakarna och bisarrt nog även Christina Jutterström smörar besinningslöst för — och sedan ett gäng vålnader med rullator som kan försöka få tiden att gå genom att se något enstaka Café Norrköping-artat program och läsa Kvällsstunden).

Nästa steg i bloggens utveckling blir att gradvis förenkla alla texter till ”Totte har en hink”-nivå och uteslutande skriva om Nintendospel.