Sfinxens gåtfulla näsa

slaget-om-pyramiderna-2.jpg

Nyligen hörde jag någon säga att det var Napoleons soldater som sköt prick på Sfinxen vid Ghiza så att den gåtfulla skulpturens näsa smulades sönder och föll av på det mest Wacko Jacko-lika sätt — detta skulle förstås ha skett i samband med det för egyptologin så lyckosamma men för m. Bonaparte inte fullt lika succéartade egyptiska fälttåget 1798 – 1801.

Historien låter ju rätt trovärdig — snarast lite väl trovärdig. Man börjar misstänka att det rör sig om en faktoid — det vill säga något som inte har hänt men som känns som om det borde ha hänt. Julius Ceasar borde ha sagt ”Et tu Brute!” istället för ”Uuuh-aaggh-aergh” när ett gäng valhänta senatorer hade stått och hackat amatörmässigt i honom en lång stund. (Pluspoäng till TV-serien Rome för att de låter honom framföra den senare repliken.) Det borde ha störtat ett UFO i Roswell, New Mexico 1948. Erik den XIV borde ha ätit ärtsoppa vars sista förbrukningsdatum hade gått ut — det kan han i o f s ha gjort, men det torde vara svårt att bevisa så här långt i efterskott.

slaget-om-pyramiderna.jpg

Men när det gäller sfinxens näsa vet vi faktiskt besked — och det kan vi tacka den lille generalen Bonapartes generöst tilltagna ego för; han tog nämligen med sig horder av hävdatecknare, illustratörer och vetenskapsmän till Egypten för att dokumentera sina väntade triumfer.

Själva triumferna uteblev dessvärre, men istället fick fransmännen med sig ett rikt material hem som sedermera blev mastodontverket Description de l’Égypte. Och innan britterna snodde Rosettestenen av fransmännen hade de i alla fall hunnit skriva av den så att Champollion kunde knäcka hieroglyfernas gåta och skörda lite galliska lagrar på vetenskapens område i alla fall.

nasan-redan-sonder2.jpg

Av bilderna i Description framgår det klart och tydligt att Sfinxens näsa redan ramlat av. ”Den var så här när vi kom”, kunde Napoleon säga med visst fog. Det är kanske just det han säger på den här målningen av Jean-Léon Gérôme:

napoleon-inspekterar-nasan.jpg

Fast konstnären tänker sig förmodligen snarare att han yttrar de malmfulla orden: ”Fyrtio sekler blickar ner på oss”. En annan tung replik som möjligen är en faktoid.

Under alla omständigheter får just den här Sfinxgåtan betraktas som löst.

(Apropå inget särskilt kom jag förresten på en egen gåta innan jag somnade häromkvällen. Låt oss se om ni kan lösa den:

Dada — och spade

Ingenjör — s luftfärd

— phone home

— bankade skiten ur mig.

Obs! I ett av de utelämnade orden finns en felstavad — men fonetiskt rimlig — bokstav. )

Annonser

35 svar to “Sfinxens gåtfulla näsa”

  1. ban~ken Says:

    Jag löste gåtan men vill ge andra chansen här. Lite kryptiskt kan jag väl säga att frasen vulgariserades till en putslustig parafras på 70-talet, but that’s just ICING ON THE CAKE.

  2. ban~ken Says:

    Och jag måste säga att fjärde meningen gör mig lite orolig för dig, David.

  3. Martin R Says:

    Det var en liten arkeologisk utgrävning, så liten så att de bara hade två hinkar. Den ena hette Hinc Securitas.

  4. schibbye Says:

    dadaist och Sam Spade …

  5. DavidE Says:

    Som den de tecknade seriernas man så borde du veta bättre. Historien om hur Sfinxen förlorade sin näsa finns väl dokumenterad i ”Asterix och Kleopatra”, när den välvuxna Obelix råkade klättra lite på den.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Asterix_och_Kleopatra

  6. Martin R Says:

    Jag funderade på etymologin bakom uttrycket ”batshit insane”. En god vän föreslog (säkert helt riktigt) att det hade med ”bats in the belfry” att göra. Då ”bats in the belfry” heter ”tomtar på loftet” på svenska så måste den svenska översättningen av ”batshit insane” bli ”tomtespillningstokig”.

  7. schibbye Says:

    DavidE: I vilken Miraculix också mycket riktigt påpekar att tjugo sekler blickar ned på oss …

  8. schibbye Says:

    Hur André(e) blir robur är mig fortfarande en gåta, men jag får i övrigt instämma i ban~kens oro över ditt laglösa leverne.

  9. David Says:

    David E: Jag reflekterade över denna popreferens, men den låg snarast så nära till hands att jag inte fann anledning att kommentera den …

    Schibbye: Okej — katten är väl ute ur påsen vid det här laget så jag kan kommentera gåtan lite grann (men inte så mycket att allt klarnar): titeln Ingenjör Andrees luftfärd är en referens till Jules Verne-boken Ingenjör Roburs luftfärd. Och jag var självfallet extra nöjd med att ha släppt en sån röd strömming (som katten i påsen kunde äta).

  10. David Says:

    För övrigt tycker jag att Ban-ken (och de efterföljande gissarna också för den delen) ska ha hyllas för sitt goda sportsmanship — på så vis blir gissningsleken en sorts kollektiv bloggaktivitet, vilket är dramaturgiskt bättre än det förlopp jag hade föreställt mig …

    (jag formulerar mig lite nebulöst, men det är för att jag just nu håller på mJed Projekt Dygnsrytm: ”Good morning, Jim! Your mission, should you chose to accept it, is staying awake for 36 hours straight.” Jag har alltså inte sovit på hela natten. )

    Just det — nu när Schibbye nämner Miraculix replik så minns jag den lite vagt — den gick ju ganska högt över huvudet på mig när jag läste albumet i fråga ca 1970. Däremot kommer jag ihåg hur imponerad jag var av hieroglyfskämten i pratbubblorna. Jag hade sällan sett något så kreativt.

  11. schibbye Says:

    Trodde jag hade allt av monsieur Verne säkert inlåst i skallen, men den har jag missat. Tusan också! Vad gäller Miraculix replik trodde jag länge att det var ett av de tillfällen man faktiskt lärde sig något historiskt korrekt i Asterix, och det gjorde man ju! På sitt sätt.

  12. Malte Says:

    Jag vill minnas att det där Asterix-albumet överhuvudtaget är rätt upptaget av näsor, emedan de ju också besöker Kleopatra, vars näsa Pascal långt senare skrev en berömd sentens om.

  13. schibbye Says:

    Vilken nesa för Caesar …

  14. ban~ken Says:

    Den svenska ”översättning” jag alluderade på är alltså ”Honken är säker i buren” och det var han ju.

    Jag undrar om jag någonsin har läst en bok av Verne. Kanske har jag fått ”Tsarens kurir” eller ”Den hemlighetsfulla ön” uppläst för mig som barn. Verne har jag i stället fått mig till livs delvis som filmer förstås, men främst i form av Illustrerade Klassiker, denna underbara källa till allmänbildning light. Just storyn om Robur gjorde ett outplånligt intryck (och jag läste den bara en gång hemma hos en kompis). Teckningarna av den blondskäggige ingenjören — inte helt olik Max von Sydow kanske — och hans underbara skepp med de många propellrarna kan jag fortfarande se om jag sluter ögonen. Hette den inte ”Luftens herre” på svenska? [Jo, det gjorde den — också, säger Wikipedia. Märkligt att de båda svenska titlarna är bättre än originalets ”Robur le Conquérant”]. Och jag är inte ensam om att ha tagit intryck av Verne. Man undrar vad gamle Jules skulle tycka om det som så fånigt kallas ”steampunk” idag. Han skulle nog ha blivit förvirrad av en del men jag tror att han skulle ha nickat gillande åt t.ex. Hayao Miyazakis bästa film, ”Tenku no shiro Rapyuta,” och dess öppning med ett massivt ”Robur-skepp” som kommer glidande bland molnen i natten.

  15. schibbye Says:

    Apropå steampunk, på följande sida kan man se en mängd smått fantastiska projekt där folk byggt om datorer och annat så de ser ut att vara gjorda under den viktorianske eran, kompletta med blanka mässingsrör, urverk och uppvridningsnycklar. http://www.brassgoggles.co.uk/brassgoggles/

  16. Anna-Lena Says:

    Intressant att du tar upp detta med sfinxens näsa. Var i Kairo för några år sedan och åkte då ut till Ghiza. Guiden berättade att resterna av näsan skulle finnas på British Museum i London. Det lät ju intressant. Så en tid senare åkte vi till British Museum för att leta rätt på den. Men där fanns ingen näsa. Däremot hakan! Eller rättare sagt hela det långa fyrkantiga stycke som en gång suttit under sfinxens haka.
    Vem som sköt sönder haklappen och tog med den till London har jag ingen aning om, som jag minns det var det rätt knapphändigt med information vid montern på British Museum.

  17. Malte Says:

    Så sfinxen tappade alltså hakan? Men fick i alla fall inte lång näsa. Jag påminns även om en gammal näslitterär diskussion på min egen blogg:

    http://www.apolloprojektet.com/2005/10/slawkenbergiuss-tale/#comments

  18. Michael Says:

    Robur-referensen känner jag igen, och vem som ”phone home” är ju också lätt att förstå, men jag tror nog att gåtans svar undgår mig ändå. Kul att du refererar till okända (men bra) böcker jag känner till; alltid kul när serietecknare gör det (som t ex när Jan Berglin nämnde Julio Cortázars ”Kronoper och famer”).

  19. schibbye Says:

    Ah. Jan Berglin.

  20. vistet Says:

    Hakan , som Anna-Lena riktigt påpekar, finns ännu på plats . Det som tappats är .. skägget , som faraonerna flätade och remmade med .. ja , nånting fint. Tror att det fanns en del tappade skägg på riktigt så att säga , att man gjorde lösskägg som maktsymboler till den unge Tutankhamon t.ex. Eller så spelar minnet mig spratt.

    Steampunk som maskinestetik gör mig glad in och utvärtes , fast när jag ser försöken att återuppliva viktorianska korsetter blir jag mest kryllig. Jake von Slatt verkar ju ha kul :

    http://steampunkworkshop.com/keyboard.shtml

    Observera videon , med ett annat retrorekvisita : Doctor Who USB-hubben.

  21. embla Says:

    Äntligen! Jag fattade. Det var ingenjören som ställde till det ett tag för min del, men sedan blev ju det hela begripligt.

    Om fjärde meningen är lika igenkännlig för dig David som de tre övriga så blir jag också lite orolig… :)

  22. Svensson Says:

    Läser just i Jüngers dagbok för 1987, att sfinxens näsa ska ha skjutits bort av mameluker. Vilket torde ha varit någon gång på medeltiden…?

    Se där, ännu något att diskutera för den vittraste av läsekretsar. Mameluk kan ju betyda antingen ett visst turkvälde, eller så ett visst förband i turkottomanska armén. Om jag inte har fel.

  23. Anna Norman Says:

    Mameluken trodde jag var en sorts stor fisk som mumintrollen fångar i Trollkarlens Hatt. Och sedan steker hemulen den och äter upp den. Muminhuset har på ett magiskt vis blivit övervuxet av kryptogamer, och han kan inte komma in.

  24. schibbye Says:

    Jo så är det. Läste precis om den. ”… med ohemula krafter …” Sedan stekte de fisken i hela sin längd och åt upp den ända till nosspetsen. Och grälade länge efteråt hur lång den varit, om den räckt ända till vedboden eller bara till syrénbuskarna.

  25. David Says:

    Malte: Jo jag minns också näsdiskussionen, som var något av min jungfrufärd på bloggosfärens stormiga hav.

    Och näsfetischismen kring Cleopatra i det ovan diskuterade Asterixalbumet är ju också intressant — till just denna asterix vill jag foga en fotnot om att Cleoaptras roll i albumet kreeras av en karikatyr på Liz Taylor — dock snarare den överjordiskt vackra Taylor vi minns från A Place in the Sun än den något blekfeta och besvärade diva som spelade huvudrollen i Joseph Manciewicz monumentalkalkon Cleopatra frpån 1962 (det är överhuvudtaget en rolig grej med Rene Goscinny att han ständigt lägger in karikatyrer på skådespelare i vissa roller i Asterix och Lucky Luke — Lee van Cleef . Andy Devine, osv … )

  26. Gustaf G Says:

    Om jag inte minns fel kan mameluker även vara långa damunderbyxor, som rekorderliga fruntimmer kan har på sig om ökenvinden blåser kallt. Möjligen är namnet influerat av de goda turkarnas puffbyxor.

    Tove Jansson har ett genialiskt sätt att plocka upp ”riktiga” ord som låter som sagoord och göra om dem till det hon tycker att de borde beteckna. Hemul, myrlejon och klippdasse är några andra exempel.

  27. Galaxa Says:

    Mamelucker är damunderbyxor eller byxattrapper (!). Det senare associerar knappast till rekordeliga fruntimer. Förr skulle de synas under kjolkanten. Numera är det sällan något man skyltar med av skäl som visas i följande länk: http://www.minimundus.com/popup/mamma/mameluck_ny.htm. De har fått sitt namn efter de byxor som vissa slavar hade på sig i Turkiet. På arabiska betyder mamlyck just slav.

    De turkiska mamlukerna var från alltså början slavar, helst av icke turkiskt ursprung eftersom det ansåg vara säkrast så (inga släktband), som bl a användes till att vakta palatsen. Med tiden verkar det som de mer och mer tog över makten och den s.k. Mamlukernas epok utgjorde en militärdiktatur från 1250 till 1517.

    Mammeluk är också en benämning på de som lämnat kyrkan och var s.k. avfällingar läste jag på susning.nu. Helt obekräftat.

    Bra gåta, förresten! Sista meningen var lite läskig.

  28. Erik Says:

    Var det inte ”Ista quidem vis est” som Caesar sade först när de satte kniven i honom? med ”Et tu…” som uppföljare liksom. Annars har jag helt förträngt gymnasiets latinlektioner, vilket för all del är fullt möjligt.

  29. David Says:

    Erik: Det är mycket möjligt att du har rätt — även om det väl rent tekniskt innebär att det snarare rör sig om hans penultima ord, som ni latinmänniskor kanske säger.

    Själv blir jag instinktivt misstänksam när folk säger något snärtigt och tungt i dödsögonblicket. Men i o f s — Ceasars inledande replik ”Det där är ju våld” är ju lite grann stating the obvious …

    Enligt sajten Last Words of real people ska Ceasar ha sagt det där ”et tu” på grekiska : ”Kai su, teknon?” — ”Du också min son?”. Dimmorna tätnar.

    http://www.sanftleben.com/Last%20Words/lastwords-r-c.html

    Det här med att tala ett främmande språk när man blir lönnmördad är ju tämligen creddigt — tydligen utropade Gustav III ”Je suis blesse!” på operamaskeraden när Anckarström hade avfyrat skrotladdningen.

    Men rent generellt har jag lättare att tro på sista ord som är något mindre pampiga — sånt som ”Jag tror jag känner mig lite bättre nu …”. Jag har för mig att det var Gladstone, Disraeli eller någon liknande dignitär som lämnade jordelivet med den meningen … (lyckas inte googla fram något besked)

  30. Gustaf G Says:

    Vad är det du säger David? Det vet väl alla att det sista som kommer över ens läppar när man just fått buken uppsprättad är något i stil med: ”Om Gunnar är hemma får ni finna ut själva. Men ett vet jag säkert och det är att hans spjutyxa är hemma!” Sedan dör man och far till Valhall.

  31. Gustaf G Says:

    Och på den där hemsidan med påstått ”autentiska” sista ord måste jag säga att liraren Francis ”Two Gun” Crowley hade den klatschigaste repliken när de skulle grilla honom i Old Sparky: ”You sons of bitches. Give my love to Mother.” Väldigt Hollywood, får man säga.

    Annars är ju alltid Arthur ”Dutch Schultz” Flegenheimers repliker odödliga, när han låg skjuten och förblödde i pissoaren:”A boy has never wept nor dashed a thousand kim… French Canadian bean soup… The bears are in trouble and the sidewalks are in trouble…” etc etc

  32. H. Says:

    Om jag minns rätt är det Suetonius (i ”Kejsarbiografier”) som hävdar att Caesars sista ord var på grekiska, alltså ”Kai su, teknon”. I och för sig är det inte helt osannolikt – latin hade ännu inte tagit över som världsspråk. Marcus Aurelius skrev sina ”Självbetraktelser” på grekiska, t.ex.

  33. David L. Says:

    Nä, jag går bet på den där gåtan. Är det en så illa långsökt Göteborgsk ordvits att till och med Sture Hegerfors skulle behöva kastspö, lasso, GPS & dragg för att – om alls möjligt – ro hem den?!

  34. Fredrik Tersmeden Says:

    Enligt Jonathon Greens ”Deras sista ord” (Förlagshuset Swedala, 1987) skall Disraelis sista ord ha varit ”Jag skulle helst vilja leva, men jag är inte rädd för att dö” och Gladstones (i form av hans sista dagboksanteckning) ”Jag skriver inte om mitt innersta. Det är så lätt att skriva, men att skriva ärligt är nästan omöjligt”. Tyvärr är boken bara försedd med namn- och inte första ords-register, så jag kan inte slå upp vem som sade ”jag tror jag känner mig litet bättre nu” (men jag känner igen det någonstans i bakhuvudet).

    Fredrik

    PS Förlaget heter verkligen ”Swedala” – inget skämt! Och författaren heter Jonathon, inte Jonathan, i förnamn (ifall inte omslaget är extremt illa korrekturläst).

  35. nannies 4 hire Says:

    You really make it appear really easy along with your presentation however I in finding this topic
    to be actually one thing which I think I’d by no means understand. It kind of feels too complex and extremely huge for me. I am looking forward for your next publish, I’ll try to
    get the hold of it!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: