Will Selfs yttre monolog

will-self

Jag har aldrig läst en rad av författaren Will Self men blir definitvt sugen på att göra det efter att ha lyssnat på det fantastiska föredrag i han höll i Liverpool nu i veckan. (Det finns att ladda ner som podcast här — högerklicka på Download Episode och välj spara. Men skynda er på, för jag tror bara att det ligger ute en vecka.)

Self går till frontalangrepp mot flera av den s k ”naturalistiska romanens” konventioner, men framför allt mot dess sätt att skildra inre monolog. Spirituellt, sarkastiskt, smart och en smula skruvat synliggör han det skenbara i många av skönlitteraturens anspråk på att vara ”realistisk”.

Efter föredraget följer en frågestund där särskilt en irländare — tycker jag det låter som — ställer väldigt fiffiga frågor till Self, varpå en ordduell med närmast Wilde-versus-Whistler-kvalitet utbryter. Länge leve BBC, säger jag.

Och apropå det diskuterar faktiskt även Melvyn Bragg och hans gäster tankeprocesser den här veckan, men ur ett neurologiskt och psykologiskt perspektiv — detta högintressanta program går att ladda ner som podcast här.

13 svar to “Will Selfs yttre monolog”

  1. Henrik Says:

    ”The first ever revolution led by a man in a tweed suit”

    Jag undrar vad det är med engelsmän som gör att de är så oerhört bitska och roliga i sådana här offentlig frågestund sammanhang. Mina skrala språkkunskaper hindrar mig från att veta hur det är i tex Tyskland eller Frankrike, men varken Svenskar eller Amerikaner brukar nå samma spirituella höjder.

  2. David Says:

    Henrik: Själv gillade jag — bland många andra pärlor — när Self säger till sin meningsmotståndare i publiken:

    ”I’m not telling you to read Burroughs while hanging upside down, smoking peyote — though I would actually like to see that.”

    Jag vet inte heller riktigt varför britterna är så enormt framstående på muntlig framställning. I det här programmet blir jag väldigt imponerad även av kvaliteten på publikfrågorna — alla har genomtänkta invändningar, som de formulerar koncist och i vissa fall t om riktigt kvickt. Publiken på ett brittiskt föredrag uttrycker sig faktiskt bättre än den genomsnittliga svenska programledaren — vilket ju är en smula dystert att tänka på … Men bra för britterna, förstås! Britannia rules the airwaves!

  3. Simon Says:

    Jag har läst Will Selfs två första böcker ”Cock and Bull” (ifrån 1992) och ”My Idea of Fun” (1993) och jag kan rekommendera båda böckerna. ”My idea of fun” var väldigt hemsk i sina ställen och jag har fortfarande bilder ifrån den i bakhuvudet som återkommer och stör mig då och då (t ex ett barn med rakblad i munnen och en man utan ben eller armar som puttas ned i en pool). Jag ska nog inte läsa om den, förhoppningsvis kommer jag snart (efter mer än 10 år) glömma de där grejerna.

    ”Cock and bull” handlar om en kvinna som får en penis och en man som får en vagina. Mer än så behöver man väl inte säga?

  4. David Says:

    Simon: Okej — nu blev jag genast mindre sugen på att läsa Will Self-spire — vilket inte hindrar att föredraget fortfarande är fantastiskt …

  5. Penny Says:

    Great Apes, Stora apor på svenska, är kanske en aning mer lättsmält än ovanstående nämnda titlar – ”HOOOGRAA! Vi schimpanser lever just nu i en tid då uppfattningen om naturen förändras snabbare än någonsin tidigare”, som de inledande meningarna lyder i Boo Cassels översättning… och så går det på. Jag skulle vilja likna det hela lite med säg American Psycho/Glamorama, fast alla är apor då förstås.

  6. David Says:

    Penny: Tack för boktips — även om det får ännu fler varningsklockor att ringa hos mig. Referenspunkten American Psycho/Glamorama gör mig dessvärre bara mer avogt stämd mot Self.

    Vad är det egentligen med mina generationskamrater de tidiga sextiotalisterna och ironiskt, ikoniskt, supersplattrigt skämtsamt ultravåld? Först Bret Easton Ellis och Tarantino (födda 1964 respektive 1963) sedan Seven-up-sprutaren David Fincher (1962) — och nu Will Self (1961).

    As for My Self (1960) är jag måttligt road av dessa excesser, hur litterärt begåvade, smarta och postmoderna de än är … ”Oooh! Vi är avantgardet! Vi bryter mot tabun! Som t ex tabut mot utdragna, sadistiska ritualmord i slow motion — det har alltid känts som en särskilt svidande skymf mot yttrandefriheten!”

  7. David Says:

    Penny: Ja — ursäkta tiraden. Här kommer folk och är snälla och ger mig boktips och så börjar jag fradga kring munnen, får krusbärsspräckliga ögonglober och börjar skälla om estetik och moral. Sorry about that. Men som framgår av ovanstående har jag en smula svårt för Ellis, Tarantino, Fincher och andra ohöljt våldsestetiserande individer — det är nästan så att jag skulle vilja meja ner denna Wild Bunch i slow motion så att blodet skvätter i fräcka motljuseffekter…

  8. Kristoffer Says:

    Äh, nu var det länge sedan jag läste Self men något gemensamt med Tarantino får man nog anstränga sig mycket för att hitta om man faktiskt läser böckerna. Han är mer en devot anhängare av Burroughs & Ballard som tycks fast besluten att förankra sina fantasier i en ganska rigid romanform. Jag har läst det mesta han har skrivit, men tröttnade eftersom det känns som om han har svårt att inte låta en väldigt medveten intellektualisering strömma igenom precis alla nivåer av fiktionen – det blir liksom ett slags postmodernism som är antitesen till Tarantinos grabbighet, där alla transgressioner är intellektuella klurigheter snarare än grabbiga fascinationsformer.

    Nu vet jag däremot inte om det här gjorde det mer tilltalande att läsa honom… Men för all del – plocka upp My Idea of Fun någon gång, jag minns den som hans bästa bok. (Hans restaurang-antikritik, som finns samlad i Feeding Frenzy, är f ö ganska kul också, åtminstone i små doser.)

  9. Dan Says:

    David: ”Måttligt road av dessa excesser”? Lustigt då att 1990-talets store våldsestet och arkitekt bakom mången ultravåldsblockbuster i det ytterst blodiga årtiondeskiftet 1980-talet/1990-talet, Paul Verhoeven, är en av dina stora favoriter … Men det kanske är för att han delar din kärlek för Heinlein, Dick och det tredje riket?

    Selfs bästa är My idea of fun och novellsamlingen Quantity theory of insanity. Läsvärda när de kom. Svårt att säga hur de håller nu. Finns en överhängande risk att de åldrats ganska dåligt att döma av senare Self, där all fräschör försvunnit – och med tanke på att han gör samma grej i dag som då, så bådar det inte gott för en rivival …

  10. Dan Says:

    Btw, David, Verhoeven är i pre-production för en filmatisering av första Fandorin-boken … Happy days!

  11. David Says:

    Kristoffer: Okej. Jag vet — som så ofta — inte vad jag pratar om. J G Ballard är i alla fall en av min ungdoms hjältar så där plockar Self några pluspoäng på referensometern …

    Dan: Ööööh — jag vet inte riktigt om jag känner igen det här med min
    ”kärlek till tredje riket” — det låter minst sagt alarmerande. Okej, jag medger att jag gärna läser feta böcker om Stalingrad, Omaha Beach, El Alamein osv (från början var det research till en tänkt Thysellroman men nu har det spårat ur till rena festivalen), men ”kärlek” känns trots allt som ett lite starkt ord i sammanhanget.

    Jag kan inte heller påstå att jag hyser köttslig åtrå till Paul ”Pervo” Verhoeven, även om han har gjort ett par minor masterpieces inom actiongenren — Robocop och Total Recall. Jag är böjd att hålla med Max Andersson, som såg TR oklippt i Tyskland och sa att den svenska filmcensuren hade gjort Verhoeven en tjänst genom att hyvla bort en del splatterfestligheter ur filmen. Det är liksom inte ultravåldet som gör Verhoeven bra utan hans fantastiska formkänsla (gammal holländsk arthouseregissör som sadlat om till amerikansk action).

    That said ser jag verkligen fram emot Verhoevens take på Fandorin.

  12. Jacob Says:

    Great Apes e bra. Jag har en hel packe – inkl några novellsamlingar – du kan låna när du vill. BTW – jag missa ju BBC-länken, dom är uppe så himla kort tid… nån som vet om det ligger nån mer stans?

  13. Jacob Says:

    rah! jag får bara en massa ”not available in your area” strunt hela tiden… om nån sparat podcasten vore det guld.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: