Västergötlands landskapsvapen

Juridiska texter är inte direkt kända för att vara korthuggna och lättgenomträngliga. Tänk t ex på det herostratiskt ryktbara avsnittet om svin i ollonskog som fortfarande finns — eller i alla fall tills helt nyligen fanns — i Svea Rikes Lag:

12 kap. Huru svin må i ollonskog släppas

Äga flera ollonskog samman; då skola de i rättan tid sig förena, huru många svin där kunna födas, och släppe sedan var in efter ty, som han del i skog äger. Släpper någon flera in; haven de andre våld att taga dem upp, [och han böte en mark för vart svin,] och skadan åter. Äger han ej själv så många svin, som han på sin del föda kan; stånde honom fritt andras svin för lega intaga. Gör han det ej; då må de andra hans del saklöst nyttja.

Vi semikolonets vänner fröjdas ju åt att skiljetecknet verkar ha funnit en fristad i lagboken — och tydligen tillåtits föröka sig lika ohämmat som ollonskogssvin — men jag måste nog ändå säga att jag föredrar våra forntida fäders formuleringskonst. Birger Jarls storebror (kan man tänka sig något mera respektingivande?) Eskil Lagman betade av betydligt fler kvistiga ämnen på kort tid i sin bestseller Äldre Västgötalagen:

Skjuter man in genom rököppningen och dräper en man, dräper [en man] i bad eller bastu, dräper [en man] då han uträttar sitt tarv, stinger ut båda ögonen på en man, skär tungan ur huvudet på en man, hugger av båda fötterna av en man, dräper en man sin hustru – det är allt nidingsverk.

Raka besked, och ingen utfyllnad. Lagen är glasklar — man ska låta bli att dräpa folk när de uträttar sitt tarv. Och som bonus får vi även en massa annan information om tungor, ögon, fötter och hustrur som kan vara bra att hålla i minnet. (Det är iofs en sak jag är lite oklar över — var det okej att bara sticka ut ett öga?)

För finsmakarna återger vi även texten i sin mera märg- och malmfulla ursprungsform:

Skytær · Y · in at lyuræ ok dræpær man · Dræpær · i · løghu · ællær i bastughu · dræpær · þa han nøte þarwa sinæ · Stingir vt bæþin øghun · a manni · Skiær tungu ør høfþi manni · Hoggær af baþa føtær af manni · Dræpær · Y · kono · þæt ær niþingsværk alt ·

Onekligen tunghur formuleringskonsthur.

Västergötland stod inte bara för lag och ordning under tidig medeltid — det var också det mest kristna av våra landskap. Entusiasten Snorre Sturlason hävdar att det fanns elvahundra kyrkor i landskapet, men enligt Eskil och hans Västgötalag var det inte ens hälften så många — och då räknade han in även Dalsland och Halland för att frisera statistiken. Hur som helst — rätt många kyrkor blev det.

vaestergoetland

grip

vastergotland

Så mycket mer överraskande att landskapsvapnet är ett salongsberusat lejon som vilt famlande försvinner in i mörker och dimma — nacht und nebel, som tysken säger. Ibland ser han ut att säga: ”Vem fan släckte lyset?” Av någon inte helt klarlagd anledning har denna festprisse dessutom en tulpan i stjärten på en del framställningar. Eller en genmanipulerad svans som ser ut som en tulpan. (Ja, man undrar ju …)

Enligt Wikipedias beskrivning ser vi

I av svart och guld ginstyckat fält ett lejon av motsatta tinkturer med röd beväring, därest dylik skall komma till användning, i övre vänstra och i nedre hörnet av fältets svarta del åtföljt av en stjärna av silver

Det är nog de där motsatta tinkturerna som gör att vår vän inte verkar vara riktigt i form — han borde veta bättre än att blanda sorter. Och en ”ginstyckad” verklighetsuppfattning har vi väl alla drabbats av någon gång.

Men det där med ”röd beväring” förstår jag inte alls — förgäves spejar jag efter spår av en agitatorisk Mandel Karlsson …

Ja — nu blev det så mycket om Västgötalagen och det packade lejonet att jag inte har plats att rabbla upp kulturpersonligheter och sevärdheter. Men snopna läsare som vill veta mer om Västergötlands historia rekommenderas att införskaffa Erik Anderssons nyutkomna roman Den larmande hopens dal som är en veritabel orgie i gånggrifter, täckdiken, traktorförare och hembygdsföreningar — och dessutom hysteriskt rolig …

Annonser

23 svar to “Västergötlands landskapsvapen”

  1. Oskar Says:

    Citat Wikipedia: ”ordet beväring [används] inom heraldiken för att beteckna ett djurs klövar, klor, tunga mm.”

  2. David Says:

    Oskar: Saken är oskar! Och frågan vad den västerbottniska renen har i munnen — som sysselsatte mig för ett år sedan — kan alltså kvickt och korrekt besvaras med orden: ”En beväring”. De är knepiga, heraldikerna — toc, toc, toc!

    Kan för övrigt glädja läsekretsen med att lagen om svin i ollonskog fortfarande är högaktuell — ni hittar den här:

    https://lagen.nu/1736:0123_1

    Scrolla bara ner till tolfte kapitlet, och ni kommer aldrig någonsin mer riskera att bryta mot lagen när ni släpper ut era svin på sommarbete …

  3. Robert Huselius Says:

    Sveær egho konong at taka ok sva vrækæ — det var bättre förr.

  4. Henrik Says:

    ”Masteträ må ingen hugga på kronoägor, utan Konungens befallningshavandes lov.”

    Undrar om det finns någon modern motsvarighet. Ingen får hugga ner klusterbomber?

  5. Urban Says:

    Jag försöker minnas om det var i ekskog eller i ollonskog (vilket väl torde vara samma sak förresten) som det ansågs så vedervärdigt att begå brott att det fördubblade straffskalan.
    Det var en kompis som läste juridisk översiktskurs som berättade och när vi pratade om det kom vi fram till att ”Grov olovlig kärnsprängning i ollonskog” nog faktiskt är ett brott som finns (eller åtminstone kan hända) och att straffskalan alltså inte skulle bli att leka med.

    U.J.

  6. Lina Says:

    Min favoritlagtext är i byggningsbalken och är en av de underbara, kvarvarande 1700-talslagarna

    ”1 § Flyga bi bort i annans skog, och följer ägaren dem till stock och
    hål, märker samma träd, och giver det byamän tillkänna; have ingen våld
    honom dem förtaga. Haver bisvärm satt sig i bärande och fridlyst träd;
    då skall den stockas, och ej träd huggas, eller spillas, vid bot, som i
    13 kap. är sagt. Är den i annat träd; hugge neder, och tage bi sin
    saklöst.

    2 § Hittar man bi å egen bolstad, eller den han äger lott i; vare hans,
    som hitte. Är det landbo; njute han tridjung, och jordägaren två lotter.
    Hittar man dem inom annans hägnad; njute ingen lott därav: hittar man
    dem utom hägnad, i annans skog och mark; äge tridjung, och jordägaren
    två lotter. Säga tvenne sig samma bi hittat; njute han denna hittelön,
    som först lyste. Om den, som å annans ägor hittar, och ej lyser, utan
    borttager, och om den, som med mat och bete till sig lockar annan mans
    bi, urskils i missgärningsbalken.”

    Sedan finns ju paragrafen om lösker man som försöker rymma och färsk gärning finnes.

  7. David Says:

    Urban: Ekskog är alltså Sveriges svar på federala brott — i USA blir ju allt otroligt mycket värre om man passerar en delstatsgräns när man gör något som inte anses comme il faut — om man fraktar en självdöd hälleflundra — eller nåt — över delstatsgräns i syfte att begå otukt med den så tillkallas genast FBI och man kan kyssa sin frihet (och hälleflundran) farväl …

    Lina: Semikolonen fortsätter rinna til — och den där bärande bygg-balken eller vad di kallert är tydligen full av sällsam poesi …

  8. Jacob Says:

    undrar om inte lejonet slagit i tassen i något? det står ju stjärnor överallt, precis som när man har ont…

  9. Anders Lotsson Says:

    Herostratisk?

  10. David Says:

    Jacob: Ja — eller också är det reklam för Star Gin …

    Anders: Ryktbar — but not in a good way — som man kan bli om man bränner ner Dianatemplet i Efesos, till exempel …

  11. Mxyzptlk Says:

    Stjärnor? Det är ju Magen, David!

  12. zoot Says:

    Det översta lejonet verkar var mer alert, aggressivt och farligt och därmed till större gagn för att försvara västgötarna än det loja tillbakalutade mittre lejonet. Underlejonet ser skrajset ut.

  13. Civilingenjör P Johansson Says:

    Här i östra rikshalvan gäller ännu trenne delar ur 1734 års lag: Rättegångs Balk, Handels Balk och Byggninga Balk. Tyvärr är rättegångsbalken nästan helt nyskriven numera. Men ”Huru svin måge i ållonskog släppas” finns kvar i byggningabalken.

    Finlex

  14. anne-marie Körling Says:

    Hi hi – hur blir man medlem i semikolonets vänner? Anne-Marie

  15. Anna-Lena Says:

    Får mest bara ångest när jag ser utdragen ur Västgötalagen och minns mina misslyckade försök att ta ut satsdelar och översätta text under 6 poäng ”Nusvenskans historia bakgrund”. Läste kursen två gånger för säkerhets skull med samma usla resultat. Kan inte säga att jag sörjer ackusativen och dativens sorti ur svenska språket. Men det finns det säkert någon som gör. Men kan tänka mig att sörja ollonskogssvinen om det nu verkligen är så att de utrangerats.

  16. Gustaf G Says:

    Äldre Västgötalagen har haft många beundrare. En av dem var Mao Tse Tung, som uppdaterade det kärnfullla uttrycket ”makten sitter i spjutstavs ända” till ”makten kommer ur en gevärspipa”. Men det är lite som med den nya bibelöversättningen – det må vara modernt, men det låter liksom inte lika klatschigt!

    F ö glädjer det mig storligen att se att odyssén genom Sveriges landskapsheraldik återupptagits. Hurra för det! (Att resan skulle sluta i Dalsland hade ju onekligen blivit något av ett Västgötaklimax.)

  17. A.R.Yngve Says:

    ”Lagen är glasklar — man ska låta bli att dräpa folk när de uträttar sitt tarv. ”

    Hehe!
    Intressant hur lagtexterna börjar som väldigt konkreta, med vardagliga exempel (på medeltiden var det nog farligare att gå på toaletten än idag), men under historiens lopp blir alltmer abstrakta…

    Går det tillräckligt många århundraden kommer den text som du citerade att ha evolverat till:

    ”Trauma på högre hjärnfunktioner, antingen som resultat av oönskad kraft mot biologiska/icke-biologiska supportstrukturer, eller på grund av direkt kraft riktad mot hjärnsubstans, eller relaterad skada, räknas som ‘nidingsverk’ och bestraffas med rättslig åtgärd.”

  18. Sjörövar Jenny Says:

    Det första lejonet ser ut att ha ont i ryggen. I alla fall har de alla ridbyxlår som de försöker dölja med en massa jönserier på bysserne. Och tjocka knän som går isär. Man ser bara ett öga…undrar vad det kan betyda?

  19. Carl H Says:

    David! Jag kräver fortsatta landskapsvapen. OMEDELBART!

  20. Helena Says:

    Urban: Ekskog innehåller till största delen ek (av sommarek, vinterek eller annan art i släktet quercus) medan en ollonskog kan innehålla alla sorters ollonbärande träd, dit även bok räknas.
    Vilken som skulle vara värst att släppa svinen i vet jag inte :)

  21. David Nessle – årets sista bekantskap « Under Wermlandsörnen Says:

    […] Ångermanland, Södermanland, Närke, Östergötland, Jämtland, Gästrikland, Dalsland, Dalarna, Västergötland, Uppland, Lappland, Hälsingland, Västerbotten, Västmanland och […]

  22. Tusse Says:

    Du menar inte att avsnittet om svin i ollonskog har avskaffats?
    Vågar vi hoppas att det finns kvar i den finska lagboken?
    För övrigt förstår jag inte skillnaden mellan David och David Nessle, samt denna plötsliga explosion av landskapsvapen.

  23. Tusse Says:

    Civ.ing. Johansson: Förlåt att jag missade din kommentar! Gör mig glad, isht. den ålderdomliga stavningen ”ållonskog”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: