Skräckinjagande rödhåriga barn och deras mat

6a00d83451c29169e200e5534d8ec28833-800wi

Ronald

vc52boy

Annonser

12 svar to “Skräckinjagande rödhåriga barn och deras mat”

  1. Urban Says:

    Jag har tidigare frågar var i helsefyr du hittar allt. Och jag antar att svaret även denna gång har med världsväven att göra. Men hur såg söksträngen ut?
    redhead + nasty food?
    readhead boy eating minced meat?

    U.J.

  2. David Says:

    Urban: Saken är den att det inte löper någon söksträng från datorns moderbräda till dessa barns fräkniga små navlar — det är bilder som jag har snubblat över på nätet och lagt i en mapp med den vaga titeln ”fascinerande” — och i natt när jag försökte bringa något slags ordning i mappen hade jag plötsligt en undermapp med titeln ”Skräckinjagande rödhåriga barn och deras mat” (den innehåller för övrigt en fjärde rödhårig yngling som stolt förevisar sin Star Wars-tårta för kameran, men han var inte skräckinjagande nog för att make the final cut) — de här bilderna är alltså resultatet av ren grundforskning, som så mycket annat jag delar med mig av på bloggen …

  3. Svensson Says:

    Übermysigt –

  4. Jacob Says:

    Damn! Vilken höjdare! Översta killen sitter ju fan och äter i slips!!!!

  5. Ahrvid Engholm Says:

    Slips ingår i skoluniformen i t ex Storbritannien, så det behöver inte vara så konstigt.
    Rödhårighet har förknippats med två saker:
    1) Rödhåriga anses ha förstärkt libido. Särskilt hos kvinnor.
    2) Rödhårighet anses vara särskilt utmärkande för Irland.

    –Ahrvid

  6. ban~ken Says:

    Det fanns neanderthalare som hade rött hår, även som barn. Rött hår har också Pippi Långstrump (och det är ju ett skräckinjagande barn alltid, särskilt i Inger ”Pippi” Nilssons gestalt). Inte längre ett barn men knappast helt vuxen och creepy på sitt sätt är ju Tintin, tillika titian à la tête. Richmal Cromptons William har en rödhårig side-kick som heter Ginger (som väl växte upp och blev sidekick till Captain W.E. Johns’ James Bigglesworth). Jag drar mig till minnes att 1000-talstrollkarlen Catweazle reser till år 1970 och lär där (då?) känna en grabb vid namn Carrot som torde varit rödhårig även om det inte syntes på vår TV.

    Som av en händelse läste jag nyligen Sir Arthur Conan Doyles novell THE RED-HEADED LEAGUE.

  7. Jessica Says:

    Technicolor och förbättrat färgtryck gjorde den röda färgen anslående och därför välanvänd från femtiotalet och en tid framåt. David Niven berättar i sin självbiografi ”The Moon is a Balloon” om hur hustrun till en Hollywoodproducent trotsade klädkoden ”Svartvit” på en stor baluns och gick i technicolor-rött, väl vetande att hon skulle vara den enda som syntes på vimmelbilderna efteråt.

    Rött hår såg till att annonsen syntes, och rött hår förknippades med energi när det satt på barn. Varje duktig sextiotalsmamma ville ha välnärda och energiska barn med god aptit. Givet.

    Det röda håret har sina belackare, men också förespråkare. De skiljer sig åt i både tid och geografi. Hot i Venedig, Not i Yorkshire. Läckert som fan i Indien, men mindre uppskattat i Essex.

    Medan britternas dubbelhet kring det röda håret mest handlar om vilken negativ fördom man först ska använda sig av så är amerikanernas dubbelhet mindre negativt laddad. Rödhåriga är antingen sexiga eller hemtrevliga beroende på vad man för tillfället behöver dem till.

    Irland har med sina 15% störst rödhårig befolkning i världen, Skottland som tvåa med ca 12%, men Sverige och Norge har med sina 5% många fler än globalstandarden på ca 1%

    Och slutligen en fasq (Frequently Asked Stupid Questions)

    F: Är rödhåriga argare än andra?
    S: Bli trakasserad varje dag av ditt liv och berätta sen hur glad du är. Rödhåriga som slipper frågor om sitt humör från idioter är inte argare än andra.

    F: Har rödhåriga större sexuell aptit än andra?
    S: I dina drömmar, lille vän.

    F: Har rödhåriga högre smärttröskel än andra?
    S: Därom tvista de lärde. Det faktum att det ens forskas på det är dock ett tecken på att en hel del magiskt tänkande fortfarande omger rött hår. Inga slutsatser har kunnat dras av den data som finns.

    F: Behöver rödhåriga mer smärtlindring/bedövningsmedel än andra?
    S: Se ovan.

    F: Är rödhåriga intelligentare än andra?
    S: Jämfört med hur stor del av populationen de utgör är en oproportionerligt stor del av människor med mensa-meriterande IQ rödhåriga. Men detsamma gäller om man tex är närsynt eller av judisk härkomst. (Woody Allen ligger mao statistiskt sett bra till, triple whammy) Korrelation är inte samma sak som kausalitet.

    F: Härstammar rödhåriga från Neanderthalarna?
    S: Nej. Man har hittat spår av rödhåriga Neanderthlare, men genom att undersöka kvalevornas gener har man kunnat konstatera att den genförändring som orsakade rött hår hos Neanderthalare inte är likadan som den som orsakar rött hår hos homo sapiens. Röd päls på djur orsakas inte heller av samma sak som rött hår på människor. Helt olika processer med samma resultat: rött hår.

    Ahrvids och Ban kens kommentarer visar att rött hår fortsätter vara mycket mer fascinerande för andra än det är för bärarna.

  8. ban~ken Says:

    F: Tar rödhårighet fram den inre skolboksförfattaren hos vissa internetbrukare?
    S: Jag är [rEd] för det.

    F: Skulle Bette Davis föreställa rödhårig i filmen ”Jezebel” i vilken hon chockerar hela Dixie-landet när hon bär röd klänning på bal?
    S: Svårt att säga, filmen är ju monokrom men på affischen är hennes hårman åt hennahållet.

    F: Tänkte Gustave Doré sig Isebel som rödtopp i sin fina skildring av hur hon defenestreras av eunuckerna?
    S: Svårt att säga, verket är ju monokromt men t.ex. hans kollega Byam Shaw var definitivt av den åsikten.

    F: På tal om (oäkta) rödtoppar; vem var det som kläckte ur sig ”Kan ni skriva så kan ni också Rita Hayworth”?
    S: Jag går ut på en gren här och säger Red Top.

    Jag har förresten ingått en hemlig unilateral pakt med Lotta Olsson och adopterat ett ord som inte ens finns i ordlistan (än?). Jag använder det i den här kommentaren.

  9. David Says:

    Ban-ken och Jessica: Conan Doyle var tydligen väldigt insnöad — eller bemjällad — på rött hår. Han skrev ju även The Adventure of the Copper Beeches där intrigen kretsade kring en ovanlig mörkröd hårnyans.

    Annars gläder det mig att det hettar till lite här på bloggen mitt under den allmänt utbredda sommarletargin, även om det är lite olycksbådande att det verkar handla om en av de sista kvarlevande utseendefördomarna. Rödhåriga är X. Vi som har den här diskvattenbruna hårfärgen (som jag i ett försök att glamourisera den ibland kallar för ”Beatleshårfärgen”) dras ju inte med några generaliserande utsagor om vår hårfärg.

    Men varför stanna vid generaliseringar baserade på hårfärg? För att bredda fördomsfloran en smula vill jag passa på att dra en lans för Ernst Kretschmers karaktärslära: ”Han ansåg att det fanns samband mellan pyknisk kroppsbyggnad och cyklotym, utåtriktad läggning, mellan atletisk kroppsbyggnad och viskös, sävlig läggning samt mellan leptosom kroppstyp och schizotym, inåtvänd läggning”, för att citera Wikipedia.

    Här finns utmärkta tillfällen att kombinera vår tids kroppsfixering med ett slags kroppstyps-rasism. Låt oss gripa tillfället i flykten och när tillfälle givs ropa åt misshagliga individer: ”Är du rent leptosom, din jäkla pykniker?”

  10. ban~ken Says:

    Utsagor om hur X-håriga är eller långrandiga tillbakavisanden av detsamma är båda extremt gäspframkallande. Men nu tycker jag det är otäckt med den däringa syngkrånissiteten. ”The Adventure of the Copper Beeches” läste jag i midsomras! (och just nu läser jag — för att hålla färgen — faktiskt ”A Study in Scarlet”).

    Conan Doyle förresten… hans cimmeriska namne kände ju en Red Sonja… Förbålt, nu kommer jag drömma mardrömmar om Brigitte Nielsen i röd 80-talsperuk och det där hemska pannbandet.

  11. Jessica Says:

    ban ken: synkronicitet finnns bara i betraktarens ögon, allt annat är trams. Vill man ha en åsikt om hur grupp X är får man finna sig i att grupp X, eller någon annan, refuterar.

    Intellektuellt ohederliga härskartekniker såsom att anklaga tillskyndaren för skolläraraktighet eller långrandighet – eller för den delen, dra slutsatsen att vederbörande själv tillhör grupp X eftersom de kommer till försvar – är avslöjande.

    Stofil och chauvinist är inte samma sak.

    Associationslekar är bara underhållande när de faktiskt är fyndiga.

  12. ban~ken Says:

    Jessica: Om jag faktiskt i denna tråd hade luftat några åsikter om hur folk med en viss hårfärg är beskaffade; eller om jag hade, som det hette, dragit slutsatsen att någon kommentator hade hår i en viss nyans så skulle din kommentarkula möjligen träffat något annat än din fot. Ej heller har jag anklagat någon för att vara lik en lärare. Det vore mig fjärran. Sådana brukar ha det bra ställt med läsförståelsen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: