Att knäcka Burgesskiffern

_300x300

Ett av de podradioprogram som jag aldrig försummar att lyssna på är BBC:s Material World där den suveränt skickliga och spirituella programledaren Quentin Cooper med säker hand guidar oss genom de senaste vetenskapliga landvinningarna samtidigt som han undslipper sig en aldrig sinande ström av science fiction-referenser och ordvitsar.

Avsnitten ligger tyvärr bara ute en vecka, men om ni skyndar er kan ni få höra ett avsnitt som hinner högtidlighålla hundraårsjubileet av Burgesskifferns upptäckande, diskutera huruvida klimatförändringarna påverkar stormarnas intensitet, samt skildra vårdagjämningen på Saturnus och vad den lär oss om forntida planetkollisioner — allt detta på tjugoåtta tämligen välutnyttjade minuter.

450px-WalcottQuarry080509

Walcotts första fyndplats med Klippiga bergen i fonden

Burgesskiffern har vi nämnt i förbigående tidigare här på bloggen  — det är alltså en fyndplats för fossil i västra Kanada  som upptäcktes 1909 av Charles Walcott. Genom en historiens nyck har organismernas mjukdelar bevarats i mycket hög grad — vilket är tur, eftersom de här tidiga, kambriska varelserna består uteslutande av mjukdelar.

Här kunde forskarna studera flercellighetens första våryra experiment på ett sätt som aldrig tidigare, och vederbörligen förundras över de tidiga flercelliga organismernas minst sagt märkliga morfologi. Vissa av dem är så bisarra att Material Worlds programledare Quentin Cooper i sin entusiasm uppfinner adjektivet ”H P Lovecrafty” för att beskriva dem.

Annonser

13 svar to “Att knäcka Burgesskiffern”

  1. Dvärghundspossen Says:

    Det adjektivet finns väl redan. ;-) Men låter intressant.

  2. David Says:

    Dvärghundspossen: Uppenbarligen — 97 träffar på nätet. Några exempelmeningar:

    ”The real thing is more moist and HP Lovecrafty”

    ”Dang, ol Dave has gotten into Druidism or some new age crystal rubbing aromatherapy yogastretching HP Lovecrafty thang”

    Rätt många spanskspråkiga träffar, av någon anledning …

  3. Ahrvid Says:

    Jo, man kan ju diskutera om klimatförändringarna, alltså avkylningen under 2000-talet, påverkat stormintensiteten. Troligen inte.

    –Ahrvid

  4. David Says:

    Ahrvid: Hör på programmet — de tittar på det svinkalla sextonhundratalet (när hela Mälaren frös t ex) och det — tydligen — vådligt stormiga tusentalet. Genom att studera flygsandsmängden i vissa träsksediment och jämföra dem med temperaturförändringar (som man gissningsvis får fram med hjälp av dendrokronologi och liknande) kan forskarna faktiskt se något som förefaller vara ett samband — även om de verkar ovilliga att uttala sig med alltför stor tvärsälerhet än så länge …

  5. Martin R Says:

    I morse läste jag kapitlet om Walcott och burgesskiffern i Sean Carrolls biologihistoriska bok Remarkable Creatures som kom i våras. Det är inte S.J. Goould-nivå på boken, men den är helt OK.

  6. ban~ken Says:

    Man skulle kunna tänka sig ”The real thing is more moist and HP Saucy” också.

  7. David Says:

    Martin R: Om jag inte missminner mig nämns just den boken i podgrammet — plus att någon forskare klagar lite på Gould, och säger att han hade fel när han trodde att Burgessbestarna inte gick att sortera in i vanliga phyla (om det nu är så det ska heta).

  8. Ahrvid Says:

    Angående stormigt väder (varför tänker jag på Edvard Persson när jag säger det?) är det så att generella temperaturändringar inte torde ha någon betydelse. Väder drivs inte av temperaturer, utan av *temperaturskillnader*, allt enligt Carnots teorem och termodynamikens andra lag. Energin i jordens vädersystem kommer från skillnaden i temperatur mellan pol och ekvator; ju större skillnad, desto mer energi i vädersystemen, och desto häftigare stormar.
    Det är inte värme *i sig* som skapar stora stormar. I så fall skulle inte oerhört vilda stormar rasa i det iskalla Jupiters atmosfär. En ångmaskin blir effektivare ju större temp-skillnader det är mellan olika delar av maskinen.
    Växthuslobbyns hypoteser torde vara självmotsägande. De hävdar att polerna ”värms upp snabbare” (så sker nu inte; polerna har blivit kallare de senaste åren) och om temp-skillnaden mellan pol och ekvator minskar ger det mindre energi till vädersystemet.
    Nå, stormfrekvensen kan ju ha varit olika vid olika epoker i historien; men den är inte temperaturberoende, utan temperaturskillnadsberoende!

    –Ahrvid

  9. Jessica Says:

    Ni har ju alla lika mycket tillgång till Beeb som jag har – jag tror att iPlayer ska funka utomlands också (http://www.bbc.co.uk/iplayer/) – så jag vill passa på att rekommendera: Heresy, Just a Minute, That Mitchell and Webb Sound – och om de repriseras, som de gör med jämna mellanrum – Giles Wembley Hogg Goes Off och The Museum of Everything.

    Sånt som Woodhouse-dramatiseringar, Miss Marple och Doctor Who misstänker jag att folk hittar utan att tipsas.

  10. David Says:

    Jessica: Tack för tips, som genast ska kollas upp! ”På minuten” på what ho-språket låter onekligen lockande. Och I-playern fungerar — mig närstående källa använder den ofta för att lyssna på bland annat BBC:s mest okynniga — och överåriga — buspojkar Jonathan Ross och Russell Brand (innan den sistnämnde flydde till USA, vill säga). För att nu reciprokera — här är några SR-program som jag sällan missar:

    Spanarna (Särskilt när någon eller några av mina favoritspanare — Göran Everdahl, Helena von Zweigbergk och Jessica Gedin deltar):

    http://www.sr.se/sida/laddaner.aspx?ProgramID=516

    Språket (trivsamma reflektioner och många ängsliga läsarfrågor från svenskar som säger: ”Så heter det väl ändå inte?”, ”Får man säga så?” osv. och blir lugnade av den ständigt lika toleranta Lars-Gunnar Andersson som bara någon gång i bland faktiskt undslipper sig ett ”Nej, det tycker jag nog att man ska undvika”.):

    http://www.sr.se/sida/laddaner.aspx?ProgramID=411

  11. vistet Says:

    Jag kom in på Material World för sent för detta , och hamnade istället i avsnittet där dom diskuterade det lokala vädret – dvs. solstormarnas inverkan på oss : telegrafister som slungades ur stolarna , nedsmälta kraftverk mm. , allt i elektricitetens barndom. Det hela avannonserades med ett tack för dom muntra undergångsvisionerna , och ett stay tuned för mera i ämnet i slutet av serien , ”or at the end of time , whichever comes first”.

    Påminde mig om den klassiska vetenskapspastischen ”The Discovery of the Nullitron” där i det avslutande experimentet hela solsystemet förintas – ”and a number of interesting photographs were taken ”

  12. kris08 Says:

    Vet inte om de nämnde att det under de hundra åren har dykt upp ett antal (runt 40) andra liknande fyndigheter, speciellt Chengjiang i Kina som är 10 miljoner år äldre och har ett ännu mer varierat djurliv.

    Men det kanske mest imponerande fyndet är faktiskt svenskt:
    Det kanske äldsta leddjuret (Xenusion) har lyckats bevaras med mjukdelar i konglomerat (småsten!) vid Kalmarsund och dessutom överlevt en transport med inlandsisen till Tyskland!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: