Dagens irrelevanta drömfragment

Ibland känns det som om jag drömmer någon annans drömmar — de handlar inte om någonting som känns det minsta relevant för mig själv. För flera år sedan drömde jag en natt att jag producerade Anni-Frid Lyngstads comebackskiva. Sedan vaknade jag och tänkte ”Borde inte nån annan drömma det här? Jag har inte ens tänkt på Anni-Frid Lyngstad på tio år.”

Denna morgons drömfragment går i samma stil: Mariah Carey har konsert i den enorma gymnastiksalen på en okänd svensk skola. Det är kanske ett fyrtiotal personer på plats. Mariah är iförd en paljetterad och tre storlekar för liten bikini. Hon får syn på en liten kille i tomteröda kläder och vill sätta upp honom på gästlistan. ”Nej, sätt inte upp honom”, svarar någon ansvarig i headset. ”För då står alla på gästlistan.”

Annonser

22 svar to “Dagens irrelevanta drömfragment”

  1. [cmh] Says:

    Du är nog inte ensam om att ha drömt om Mariah Carey iförd en för liten bikini…

  2. Molle Says:

    Den om Mariah Carey var väl rätt uppenbar? Du blottar på tok för mycket av dig själv (eller ska man hellre byta ut -tt- mot -gg-?) för allmänheten; att du har slarvat med bikinivaxningen blir ju motbjudande uppenbart i den munderingen (gör en brasilianare nästa gång). Den rödklädde du inte ska ha på gästlistan är ett eller annat uppdrag som du bör tacka nej till, som … hmm … att gå med på att omarbeta Ulysses till en svensk Readers Digest-version (alltså en som varenda tomte då kan komma in i).

  3. David Says:

    cmh: Förvisso — men jag har överhuvudtaget inte reflekterat över hennes existens på åratal (i likhet med en växande del av mänskligheten, misstänker jag) så jag förstår inte varför hon vill göra en cameo nu. Och drömmen var inte det minsta sexuell (sade han en smula ängsligt) — den enda känslan var att jag lite vagt tyckte synd om Mariah som hade satt upp hela sin skolklasstora publik på gästlistan …

    Molle: Tack för denna sibyllevisa explikation av drömmen! För övrigt håller faktiskt vår gemensamma vän Erik på med en nyöversättning av Ulysses, ett jobb som jag är rätt glad att jag inte har (även om jag just håller på med en ganska krävande feting själv — tredje delen i James Ellroys Underworldtrilogi).

  4. Molle Says:

    dn: Då har vi ju ytterligare nånting gemensamt, nämligen lättnaden över ett sluppet uppdrag. Uppsluppen kan man rentav vara över den slippelsen.

    En sak jag glömde i förra kommentaren: Hur kan man inte tänka på Anni-Frid Lyngstad på över tio år? Är du en såndär som tänker på Agnetha istället? Plattan hon gjorde med bland annat Gulleplutt, det svenska velouroverallsvaret på Je t’aime, är förstås corny nog att kvala in som stofilstoff, så okej för det. Men ändå. Inte tänka på Frida?

  5. Svensson Says:

    ”Dreams work in mysterious ways”…

    Man drömmer aldrig om det man hoppas (eller fruktar), man drömmer – något annat.

    ”Människan är ett geni när hon drömmer” som Kurosawa sa. Osökt har jag en recension av hans drömfilm länkad till mitt namn ovan. Klicka och se.

  6. charlotte Says:

    Jag älskar de här drömfragmenten.
    (Det har jag visst redan sagt, nån gång. Men jag kan säga det igen, och igen…)

  7. David Says:

    Molle: Släppen, slapp, slipprig. Usch en sån obscen komparation. Numera tänker jag faktiskt på Frida åtminstone när jag hör hennes fina ”Det här är min egen stad” — och Agnetha tänker jag förstås på varenda gång jag lyssnar på groteska monsterhits som Borsta tandtrollen bort och Tack, Sverige!

    Svensson: Jag är böjd att hålla med Kurosawa — det är lite fascinerande att alla människor kan skriva dialog, skapa scenografi, gestalta och ljussätta inne i sina egna huvud. Visserligen är filmerna nischade på en relativt smal publik (snacka om arthouse!) — men ändå.

    Charlotte: Tack, det gläder mig. Jag undrar ibland lite över deras underhållningsvärde — drömtexterna är faktiskt nästan enda gångerna jag använder bloggen som just en web log — d v s bara skriver dagbok rätt ut i cyberrymden … (Fast jag undviker förstås att lista alltför andefattiga visioner — drömmar som ”jag letar efter min andra strumpa” eller ”En vag känsla av frustration genomsyrar en lång spårvagnsresa” osv …

  8. Molle Says:

    svensson: Man ska inte säga aldrig. Eller alltid. Och den som säger att man aldrig — eller ens inte — drömmer om nåt man fasar/bävar/våndas/löksoppa inför har inte drömt mina drömmar.

    Jag medger gärna att man drömmer om andra saker också, och att det som ögonskenligen betyder nånting närliggande och lättbegripligt många gånger visar sig betyda helt andra saker. Men på min drömbio visas det såväl rena önskefilmer som motorsågsmassakrer och egendomligheter i absurdoscope. Programmet är varierat och ingen har hittills sett maskinisten.

    Vet nån hur många filmer och litterära verk som är rena konkretiseringar av såna här fantastiska drömmar? Jag brukar aldrig (ja ja, nu tar jag på mig dumstruten för att ha sagt aldrig fast man inte får) vilja skriva romaner, men ibland efter en av mina förbluffande utförliga drömmar tycker jag att det bara vore att skriva ner det hela och hey presto! så hade jag en intellektuell storfavorit att lansera. Eftersom jag knappast är ensam om den tanken måste det finnas ett antal dådkraftiga personer som gjort allvar av idén. Jag kan dock inte erinra mig att jag hört nån bekänna det, men det kanske andra har?

  9. David Says:

    Molle: Löksoppa på dig du, Sickan Carlsson! (Vad menar jag?) Jag kan i alla fall erkänna mig skyldig till att ha använt drömmar som språngbräda för saker jag har skrivit.

    För ett antal år sedan drömde jag en natt att jag var på en sån där amerikansk drive in-servering där de hänger brickor på bilarna och servitriserna åker rullskridskor, har sidenshorts och blusar med etablissemangets namn på ryggen och sitt eget namn broderat på västfickan (jag drömmer ibland ganska detaljerat). Det kan ha varit något slags dunkelt fyrtio/femtiotal i drömmen.

    En rullskridskoservitris tog upp min beställning och skrinnade iväg för att expediera den. Men av någon anledning blev jag plötsligt tvungen att köra därifrån och gasade iväg.

    Plötsligt hör jag genom den nedvevade rutan att någon skriker och ropar efter mig. Jag vrider på huvudet och ser servitrisen komma skrinnande upp mot mig på vägen med brickan höjd — fullkomligt rasande över att jag gett mig av efter att ha beställt. Hon skäller ut mig efter noter.

    Sedan minns jag inte riktigt hur det går — mitt minne av drömmen flyter nämligen ihop med den skönlitterära text där jag använde och vidareutvecklade den här situationen — den finns i en av mina opublicerade historiska deckare, De sju sjakalernas sigill.

    I just det här fallet drömde jag ju en situation som faktiskt passade in i något som jag just satt och skrev på, men det får nog sägas höra till ovanligheterna. För det mesta är drömmarna så logiskt självsvåldiga och fristående från alla sammanhang att de är svåra att fläta in i något större sammanhang.

    Men, som du säger, det lär ju ha inträffat ett antal gånger i litteraturhistorien — sannolikheten talar för det …

  10. Dvärghundspossen Says:

    En fråga till dej, David: Brukar du ha ”klara drömmar” när du vet att du drömmer? Jag har haft det jättemycket hela livet. Först trodde jag att alla hade det. Sen upptäckte jag att folk inte verkade fatta vad jag menade när jag återberättade en sån dröm, det var bara ”Vadå, menar du när man liksom är på väg att vakna, eller när man bara ligger och halvsover?”.

    Jag brukar för det mesta kunna tänka ganska rationellt i såna drömmar, men sist jag ”klar-drömde” så var jag inte så vass… Jag drömde att jag felparkerat min bil, och så drömde jag vidare att detta ledde till att Vägverket låste bilen med en hjulklamp som inte skulle tas bort förrän jag betalat mina böter. Då kom jag på den briljanta idén att försöka LURA vägverket genom att helt enkelt VAKNA, för haha, dom hade säkert inte tänkt på att sätta hjulklamp på bilen i vakenvärlden också, utan bara satt klamp på drömbilen… och i så fall skulle ju klampen vara borta när jag vaknade… och så skulle jag ha… eh… ha lurat Vägverket. Just det ja.

  11. J-h:n Says:

    Molle: har du också läst Peter Englund? Ordet ”ögonskenligen” betyder tråkigt nog inte vad ständige sekreteraren tror det betyder.

    Annars tror jag att i princip alla Mika Tenhovaaras verk är baserade på drömmar, men eftersom ”Y” inte blev den kioskvältare vi alla hoppades på räknas han ju tråkigt nog inte till vår tids stora författare.

  12. Molle Says:

    j-h:n: Visst serru. Vad betyder det då? — Uppenbarligen?

    Förra ordet jag felanvände var enkannerligen. Därför är det numera ett av de ord jag verkligen vet vad det betyder (men det är trots detta ganska svårt att använda ledigt i vardagligt språkbruk. Inte ens i helgdagslag blir det särskilt nött, faktiskt).

    Nu får jag ju anledning att föra vidare ett rart yttrande som kom från en av kollegernas tangentbord igår: Även solen har sina fläckar, som gymnastikläraren sa när han trasslade in sig i hopprepet.

  13. ban~ken Says:

    Själv har jag, i likhet med åtskilliga DN-läsare, tvingats tänka på Mariah helt nyligen eftersom en filmfestival har visat filmen ”Precious” i vilken hon gör mer än en kaméroll; närmare bestämt birollen som en snäll och chockerande oglamorös socialarbetare som bryr sig om huvudpersonen, en skolflicka. Men skolan ligger förstås i Harlem och röd paljettbikini är långt från Careys framtoning denna gång.

    Molle: ”The Night My Number Came Up” http://tr.im/FUQ3 är kanske en film för dig. Baserad på en verklig händelse, som det brukar heta, och alltså en ”verklig” dröm.

  14. Molle Says:

    ban~ken: Å! Tack! Den ska jag absolut försöka se.

  15. J-h:n Says:

    Molle: just. Peter Englund använder ofta ordet ”ögonskenligen” som om det betydde ”skenbart”, så det började jag också göra tills jag slog upp det.

    ”Enkannerligen” är ett fint ord! Finessen, som jag ser det, är att det ligger och svävar i betydelse någonstans mittemellan ”i synnerhet” och ”närmare bestämt”.

  16. Svensson Says:

    (Spännande arr följa ordet ”ögonskenligen” och vad det betyder. Jag googlade det och whaddaya know, genast kom två texter av Englund upp…)

  17. Henrik Ö Says:

    Jag drömde lustigt nog om David Nessle i natt (utan att ens ha träffat honom). Jag kom in i den närbutik i Göteborg där han jobbade, och efter att han fixat min trasiga dator erbjud han mej gentilt skjuts till Hisingen. Vi åkte i hans lilla gula Fiat-cabriolet. Sen åkte vi tyvärr vilse och David blev jagad av en kvinnlig stalker. Jag blev lämnad ensam i bilen och försökte desperat köra den så att jag kunde rädda David, men bilen kunde bara svänga åt höger vilket försvårade min hjälpinsats avsevärt. Sen vaknade jag.

  18. David Says:

    J:hn, Molle, Svensson: Jag har nog också missförstått ögonskenligen. Bra att språkets städpatrull röjer upp bland missförstånden — enkannerligen dem som Peter Englund gett upphov till …

    Henrik Ö: Trevligt att jag är ute och rör på mig i dina drömmar. I mina egna satt jag och surfade och läste bloggar i natt, faktiskt — jag kom in på Charlottes Kamferdroppar (se ovan) i drömmen och såg att hon hade börjat skriva ner sina drömmar. Alla handlade om döden. Jag tänkte: ”har hon blivit påverkad av mina drömmar, eller plagierar hon dem?”.

    Det har alltså uppstått ett slags rundgång i drömsystemet — drömmarna ha börjat kommentera de kommentarer jag får på mina drömmar. En smula bisarrt. I övrigt drömde jag att Kramer från Seinfeld hade byggt ett slags rävgryt av kuddar i sin säng som han försökte borra in sin långa seniga kropp i …

  19. David Says:

    Dvärghundspossen (glömde jag): Jag-vet-att-jag-drömmer-scenariot uppträder ibland, liksom Det falska Uppvaknandet — man vaknar i drömmen, går upp, och sedan fortsätter drömmen. Ibland kan man vakna och gå upp en fyra fem gånger på raken innan man hamnar i verkligheten …

  20. J-h:n Says:

    Då ställer ju vi gamla Philip K Dick-fans genast frågan VAD FÅR DIG ATT TRO ATT DU ÄR VAKEN NU?

  21. David Says:

    J-h:n — jag är inte orolig. De säger att UBIK är helt säkert, om man bara följer skyddsföreskrifterna …

  22. Molle Says:

    j-h:n: Som sagt: får man användning för enkannerligen är det inte alltid alldeles osökt.

    svensson: Och när jag googlade ögonskenligen gick en av de inte så jättemånga träffarna till min egen blogg (det gör det dock inte längre). Det där är ett fiffigt fenomen som jag ibland har använt mig av när nån redaktör har invänt mot nåt uttryck i nån översättning jag gjort: jag har då googlat det och konstaterat att uttrycket förvisso är ganska ovanligt, men dock i bruk, ”googla själv så får du se”. Att sex av de tolv träffarna (eller vad det nu kan vara) har mig själv som upphovsman brukar jag inte nämna, och redaktören som aldrig-hört-uttrycket-i-fråga-så-då-kan-det-ju-inte-finnas ger (i den bästa av världar) med sig.

    david: Jag skulle nog ha tigit om den där Kramerdrömmen om jag hade varit du.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: