Datorpionjär förföljd av positivhalare

Muntergöken här ovan är Charles Babbage (1791 – 1871), allmänt känd som datorns fader, trots att han aldrig riktigt lyckades bli klar med de mekaniska monster som skulle ha möjliggjort en informationsrevolution hundrafemtio år före schemalagd tid.

Mikrochip enligt Charles Babbage

Det var inget fel på Babbages ritningar — från dem har man senare lyckats bygga helt fungerande mekaniska datorer. Svårigheten var snarare  att konstruera kugghjul och liknande som löpte tillräckligt friktionsfritt — när Babbages urdator kraschade så kraschade den verkligen.

The Difference Engine

Ett annat problem var att CB som så många visionärer var en smula rastlöst lagd och gång på gång övergav halvfärdiga konstruktioner för att istället kasta sig över ett nytt spännande projekt.

Ett tredje problem — som absolut inte får underskattas — var positivhalare. Man kunde tycka att män med mekaniska orglar och datakonstruktörer skulle kunna känna en viss frändskap — om inte annat var de ju båda beroende av hålkortsteknik. Men positivhalarna störde tydligen Charles Babbages tankeverksamhet något enormt med sitt pipande och visslande. Den buttre giganten skrev i vredesmod:

Det är svårt att uppskatta det lidande som åsamkas tusentals människor, och det inkomstbortfall som drabbar mängder av intellektuella till följd av tidsförlust på grund av positivhalare och andra liknande störningsmoment.

Detta var inte hans enda invändning mot dessa gatumusikanter och deras kavajförsedda apor. Han utvecklade resonemanget vidare — positivhalarnas vevande

(…) leder inte sällan till att små trashankar börjar dansa, liksom även halvberusade män, som understundom även bidrar till oväsendet genom att upplåta sina  missljudande stämmor. En annan gruppering som hör till gatumusikens ivriga tillskyndare är damer med töjbar moral och kosmopolitiska tendenser, som genom den får en ursäkt för att exponera sina behag i öppna fönster.

Det gick så långt att Babbage inledde en veritabel kampanj mot positivhalarna, som dock anlade moteld — de samlades i klungor utanför cyberpionjärens hus och spelade högljudda serenader som hämnd.

Under såna omständigheter är det förstås svårt att bli klar med världens första dator.

(Uppgifterna om vendettan mellan Babbage och positivhalarna hittade jag i Simon Singhs fascinerande The Code Book, som jag just läser. För övrigt kan jag förstås passa på att rekommendera William Gibsons och Bruce Sterlings utmärkta steampunkroman The Difference Engine som utspelar sig under ett artonhundratal där Babbage har lyckats och datarevolutionen har inträffat parallellt med den industriella revolutionen — en utopisk science fiction-roman om en värld utan positivhalare, med andra ord …)

Annonser

24 svar to “Datorpionjär förföljd av positivhalare”

  1. Henrik Says:

    Undrar hur han skulle ha ställt sig till ryska dragspelare? Eller för den del de trubadurer med tveksamt talang som förpetsar varenda ölsjapp mellan Haparanda och Trelleborg.

  2. David Says:

    Henrik: Ghettoblasters — stereoanläggningar — Babbage visste helt enkelt inte vilken tur han hade … (även om jag personligen ibland kan uppskatta mollstämda slaviska dragspelsvirtuoser)

  3. Jonas Says:

    Helt underbart skrivet. Intressant och underhållande. Jag är så glad att jag upptäckte din blogg.

  4. jlindengren Says:

    Åh, gode gud så vacker hon är! Jävla positivhalare att störa stackars Babbage! Annars hade man ju kunnat fixa en kraschad hårddisk med skiftnyckel och en skruvmejsel idag…

  5. David Says:

    Jonas: Tack för dessa vänliga ord!

    Jocke L: Inte för att jag vill strö smolk i din glädjebägare, men en dator med samma kapacitet som din laptop hade förmodlligen fyllt en aktningsvärd del av fastigheten där Stofilredaktionen ligger — kanske hela. I lokalen är det tveksamt om man ens skulle kunna bygga en mekanisk tamagochi …

  6. Svensson Says:

    I den betongförort där detta skrivs är det knäpp tyst utomhus just nu, 15.25 en vardag. Så vår tid är inte så bullrig som vissa tror, det var ibland värre förr som Babbages kamp mot positivhalarna visar.

    En annan 1800-talsmänniska, Schopenhauer, störde sig för övrigt på ridpiskors klatschande. Det var det värsta han visste och man förstår honom nästan.

  7. Babbage. Positiv? Negativ! « Fordomsteknik Says:

    […] Favoritbloggaren tillika -serietecknaren David Nessle skriver idag om datorteknikens grand old man Charles Babbage. Jag får bestämt återkomma till Babbage framöver, tror jag, men Nessle är som vanligt extra läsvärd tack vare twisten: det han skriver om är nämligen datorkonstruktörens oväntade förhållande till positivhalare. […]

  8. VB Says:

    Tycker den här borde va med på ett hörn: http://www.harkavagrant.com/index.php?id=5

  9. Robert Huselius Says:

    Det halas för lite positiv nuförtiden! Vem slår vakt om det kulturarvet? Undrar om anti-Babbage-kampanjen såg ut något i stil med det här klippet, c:a 6:45: http://www.youtube.com/watch?v=TLsTUN1wVrc

  10. åka Says:

    När jag läste på lite om Babbage hittade jag en massa fascinerande svenska uppfinnare, bland annat Martin Wiberg som byggde en mindre differensmaskin. Jag gillar verkligen beskrivningen av hans ”spektralinstrument”, som Wikipedia nog fått från Nordisk Familjebok. Han arbetade på en färgtonsopera, och finansierades av Alfred Nobel. Minsann.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Martin_Wiberg

  11. jlindengren Says:

    David: Om mekaniken hade utvecklats i stället för, och lika mycket som, elektroniken hade man kanske kunnat göra differensmaskiner med ytterst små kugghjul, som i ett schweizerur. Då hade man åtminstone kunnat frakta sin laptop i en skottkärra! Och föreställ er ljudet av denna precisionsmekanik!

  12. Tor Says:

    Den mest åtråvärda av alla mekaniska räknemaskiner torde väl annars vara denna:

    Made in Liechtenstein.

  13. Morgan Eklöf Says:

    Tor: Ser ut som en portabel Odhnersnurra.

  14. Thomas Says:

    En Curta, känd från nån William Gibson roman. Min far hade en sån, tyvärr försvann den i nån flytt. De är inte så förfärligt dyra på ebay även om herr Gibson nog har ökat priset på dem. Fast vad ska man med en sån till, man kan ju knö ner den i fickan på sin Buzz Rickson jacka och föreställa sig att man är en karaktär i nån Gibsonroman förståss.

  15. J-h:n Says:

    Gibson-romanen är Pattern Recognition, nog hans bästa i modern tid. Priset på en Curta är nog mycket beroende på skicket.

  16. kris08 Says:

    Den mest klassiska ”kalkylatorn”, Antikythera-mekanismen, hittades i ett vrak nära Kreta, daterat till 100 fKr. Det var en kalender som kunde visa solens gång genom zodiaken, månens faser, starka stjärnors upp- och nedgång samt sol- och månförmörkelser
    Dessutom festdagar för fyra olika månfasberoende kalendrar och datumen för olympiska spel i olika grekiska stadsstater.
    Inte förrän på 1500-talet kunde man konstruera något liknande…

    Teorin att uppfinnaren drevs ut på havet för att undvika envisa lyrspelare har dock inte gått att bekräfta…

  17. Jesper Says:

    Det här var så intressant att jag beställde ”The code book”. Tidigare har denna blogg fått mig att upptäcka både Singhs och Ernsts ”Salvekvick och kvacksalveri” och Goldacres ”Bad Science”, vilka jag studerat med stort intresse. Du får snart begära provision av förlagen!

  18. Ahrvid Engholm Says:

    Intressant att Baggage ogillade positivhalare, då positiv bygger på en sorts förprogrammering (hålskivor eller rullar, har jag för mig) som påminner om de hålkort (inspirerade av automatiska vävstolar) Babbage ville använda i sin tänkta Analytiska maskin. Babbage borde snarare vara positivhalarnas själsfrände!
    Det stämmer dock inte att Babbages problem var svårigheter att göra noggranna kugghjul. Problemet var snarare att han *trodde* att han måste ha så enorm precision att arbetet med Differensmaskinen gick onödigt långsamt, och då projektet drog ut oändligt på tiden tog pengarna slut. Flera andra byggde fungerande differensmaskiner efter Babbage, som fungerade bra trots sämre precision. Babbages maskin var helt enkelt ”over-engineered”.
    De första som byggde en fungerande differensmaskin var faktiskt far och son Scheutz i Sverige (deras första av totalt tre maskiner finns på Nordiska museet, men ställs inte ut f n pga dåligt skick). Mer om detta finns att läsa i Michael Lindgrens bok Glory and Failure.
    Men nu var mekaniska beräkningsmaskiner en återvändsgränd. De var komplicerade och långsamma. Exempelvis Facit fattade detta för sent och slogs ut av elektroniska kalkylatorer och skrivmaskiner. Mekanik enbart hade inte tagit oss till månen eller givit oss Internet.
    Jag har träffat Simon Singh. Hans beskrivning (i Kodboken) av hur den tidiga elektroniska, primitiva Colossus knäckte tyskarnas mekaniska Enigma-chiffer är utmärkt. Tack vare det slipper vi tala tyska. (Och det gillar jag, ty tyskar *böjer allt* och deras böjningstabeller marscherar i lika raka led som arméerna som skall till att begå litet Anschluss.)

    –Ahrvid

    Ps. Men läs också Bengt Beckmans Svenska kryptobedrifter, om den nästan ännu större bedriften av Arne Beurling, som under WWII knäckta tyskarnas Geheimschreiber – med penna och papper. (Och G-schreiber ansågs ännu knpeigare än Enigma.)

  19. Svensson Says:

    @Ahrvid: Mekaniska datorer hade alltså inte gått. Men FOA forskade en gång på möjligheten att skapa en PNEUMATISK dator, dvs en som jobbade med gasflöden istället för elektronik. Den skulle ha fördelen att inte kunna slås ut av elektromagnetiska pulser, det där som kan bli effekten av en atomexplosion.

    Gasdatorn blev aldrig av, men fyndig som jag är tog jag med den i en roman jag skrev. En art utomjordningar får äran att utrustas med pneumatiska datorer. Fast detta är en bisak i storyn som sysslar med mycket annat, som rymdlandsättning, krebabomber och ljudskärmar och lite till. Klicka på mitt namn och ladda ner gratis, det är det många andra som gjort.

  20. Ahrvid Engholm Says:

    Svensson:
    Man kan göra beräkningsmaskiner av litet vad som helst. Gasflöden, förstås, men det har också gjorts (enkla) maskiner med vattenflöden, bollar som rullar, och litet annat. Man kan utföra beräkningar med DNA också! Jag vill minnas att en forskare löste ”handelsresandens problem” med en ”DNA-dator”.
    Nackdelen med sådana kontraptioner är att de blir långsamma. ”Vipptiden”, tiden det tar att ställa om en bit från 0 till 1, begränsas av fysiska faktorer. Men däremot hoppas man mycket på optiska datorer, för där kan vipptiden bli t o m snabbare än för elektronik.
    Vad gäller EMP-säkra datorer, kan man gå till de gamla burkarna med elektronrör. De var EMP-säkra, ty den elektromagnetiska pulsen skulle inte orka att hoppa i gapet mellan elektroderna i ett elektronrör.
    Men det är relativt enkelt att EMP-säkra vanliga halvledardatorer. Dels kan man omge dem med en Faradays bur. Dels kan man stänga av dem blixtsnabbt när EMP-pulsen kommer. En enhet känner av när det elektromagnetiska fältet *börjar* stiga onormalt snabbt och tar då elektroniken off-line. Sedan re-bootar man när pulsen passerat. (Och det går blixtsnabbt. Maskinen kan stängas och vara uppe igen inom bråkdelar av sekunder. Vi talar inte om Windows-bootning här…)

    –Ahrvid

  21. Svensson Says:

    Aha, intressant.

  22. Sjörövar Jenny Says:

    Sen(t) kom ju http://en.wikipedia.org/wiki/Konrad_Zuse dragandes med sina experiment och ideer om att universum styrs av datorer http://en.wikipedia.org/wiki/Calculating_Space (…verkar idén vagt bekant?); säkerligen enkom för att ansluta Svea Rike till tredje riket och få dem (svenskarne) att äntligen prata vettig ”Plankalkül” http://en.wikipedia.org/wiki/Plankalk%C3%BCl (ursäkta den klumpiga länken, jag är inte så slängd i just Plankalkål…) istället för den obegripliga rappakalja de (svenskarne) till dags dato envisas med att nyttja. Väl bekomme?!

  23. Henrik Says:

    Seeräuber: Hur passar cellulär automata ihop med hologram? http://www.newscientist.com/article/mg20126911.300-our-world-may-be-a-giant-hologram.html?full=true

  24. Ahrvid Engholm Says:

    Kommentar inte direkt till detta ämne…
    Men James Ellroy har nyligen varit i Sverige och spritt sina hårda oneliners omkring sig i intervjuer i all media, utom möjligen Kampratposten, som en Harlan Ellison på steroider ungefär.
    Såg dock att det är hr Nessle – ingen mindre! – som översatt Ellroys senaste till swensko. Skulle gärna se fram emot en del nessliska betraktelser om denne författare, som tycks vara så hårdkokt att om han vore ett ägg skulle Greenpeace gå och gömma sig i skam över blekt färgval.

    –Ahrvid

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: