Räknestickan i våra hjärtan

Jag har tidigare reflekterat här på bloggen över den snabba teknologiska utvecklingen under min uppväxt och mina tidiga vuxenår — och den upphör inte att förundra mig.

Jag översatte mina första böcker på en mekanisk skrivmaskin, jag mångfaldigade mina tankar och idéer med hjälp av stencilapparat och spritduplikator under tonåren och mina tidiga vuxenår. Och när jag skulle försöka få grepp om högstadiets matematik i mitten av sjuttiotalet försåg mina föräldrar mig med ett annat högteknologiskt redskap — räknestickan.

Mitt exemplar såg ut ungefär som den på bilden här ovan. Jag blev aldrig särskilt skicklig på att använda den. För att få ett korrekt resultat krävdes dels att man ställde in den exakt, dels att man läste av den  noggrant, vilket jag uppenbarligen inte var i stånd till. Mina matematiska rön blev ofta något i stil med: ”Pi måste vara mellan 3.0 och 3.2. I runda slängar”.

När jag föddes  var räknestickan fortfarande så futuristisk att den kunde figurera på omslaget till science fiction-magasin …

… Så magiskt maskulin att den förekom i Marlbororeklamen …

… Och så mycket statussymbol att den välklädde mannen kunde se till att ha slipsnål och skjortknappar i form av miniatyr-räknestickor …

… Men bara några få  år efter att jag hade gett upp mina försök att begripa elementär matematik hade den förvandlats till ett hopplöst kuriosum i klass med astrolabiet eller en åderlåtningskoppen …

Alltsammans var förstås mikroprocessorernas fel. För — handen på hjärtat — vem vill äga en miniräknare när man istället kan ha hundrafemtio ingenjörer i vita rockar?

Senare tillägg: Så sent som 1966 — ursäkta, Stardate 43198.7  menar jag — uppträdde mr Spock med en räknesnurra som tydligen var det fräsigaste framtiden hade att erbjuda:

Advertisements

25 svar to “Räknestickan i våra hjärtan”

  1. Jonas Wiklund Says:

    Kanske jag kan intressera herrn för en ”curta”? http://www.vcalc.net/cu.htm

  2. David Says:

    Jonas W: Curtan verkar änna himla käck — ett slags kaffekvarn som spottar ur sig matematiska resultat om jag fattar rätt. Något som gamle Babbage kunde ha uppskattat — trots positivveven … Jag hade förstås aldrig hört talas om den tidigare …

  3. Jonas Wiklund Says:

    Curtan är inte bara ett finmekaniskt underverk, den har också en intressant och tragisk historia http://en.wikipedia.org/wiki/Curta_calculator#History_of_the_Invention

  4. David Says:

    Jonas W: Konstruerad i Buchenwald … otroligt … som tur var i alla fall ovanligt lyckligt slut för att vara en sån där mellaneuropeisk andra världskrigs-historia …

  5. vistet Says:

    ..eller varför inte hundrafemtio extra marxister i fickan : är det bara jag som har en minnesbild av Hari Seldon snurrande på räkneskiva i Stiftelsen ??

  6. David Says:

    Vistet: En räkneskiva vars graderingar bestämmer den psykohistoriska utvecklingen då, kan man tänka sig — en humaniora-skiva… Jag minns inte huruvida Hari hade en, men för din räkning har jag i alla fall lagt till Spocks räkneskiva här ovan …

    Bonden A ( som är något närsynt och tror sig i gårdfarihandlaren Knölström igenkänna en känd psykohistoriker): Hari Seldon!

    Knölström: Det ä’ fäll klart att en har seldon!

    TABLÅ!

  7. ban~ken Says:

    Harman Kardon så har man! Jag skulle för övrigt vilja slå ett litet slag för abakusen (som inte är en häst utan det som japanen kallar *soroban*). Senaste gången det testades (enligt Wikip) sprang den kulramsrasslande japanen i cirklar runt amerikanen med sin elektriska räknemackapär. Men det var förvisso år 1946. Idag skriver vi THE YEAR WE MAKE CONTACT men i Japan har inte den DENTAKU Kraftwerk sjunger om trängt ut den gamla kulramen direkt. Många japaner lär sig till yttermera förvisso räkna med en soroban de enbart ser för sin inre syn. Rena rama Van Vogt!

  8. J-h:n Says:

    Men David, läser du inte kommentarerna till din egen blogg? Curtan pratade vi ju om så sent som i samband med Babbages differensmaskin häromsistens! Där finns till och med länk till en film som demonstrerar hur apparaten används.

  9. Martin R Says:

    Är det inte också hos Asimov nånstans som astrogatörer navigerar interstellära rymdskepp med hjälp av räknesticka?

    Hmm… Vid det här laget kanske mikroprocessorns era har hunnit bli längre än räknestickans var.

  10. B osse Bävertoft Says:

    Tack för trevlig blogg.

    Men vilken tidsangivelse anger din server? När jag skriver detta är det senaste inlägget, av Martin R, daterat ”mars 2, 2010 kl 9:59 fm” – medan min egen dator visar samma dag 09:08.

    Är det UTC eller EST?

  11. Bosse Bävertoft Says:

    Tydligen UTC (dvs det som i min ungdom när jag lyssnade på krotvåg) hette GMT eftersom mitt inlägg ovan blev tidssatt med 10:09.

  12. Ahrvid Engholm Says:

    Jag hörde också till den generation som blev invigd i räknestickans magiska värld. Eller mer prcist: vi hade den på högstadiet. I gymnasiet började elektroniska fickräcknare komma (märkligt att man behöver elektronik för att hålla reda på antal fickor!) och det blev nästan en liten kapprustning bland eleverna kring att ha ballaste, senaste fickräknaren. (Jag fick så småningom i julklapp en Sinclair Scientific med trigonometri, logaritmer m m – och besynnerlig ”omvänd polsk notation”. Den var dock ganska bra.)
    Räknestickan gav bara tre siffrors noggrannhet och krävde att man hade litet numeriskt sunt förnuft. Man fick bara tre siffror, och sedan måste man uppskatta om det stod för 1.23, 12.3 eller 0.123. Det lärde en att ungefärligt uppskatta storheter och litet huvudräkning, vilket dagens förtappade ungdom förmodligen inte kan. Man skall inte sträcka sig efter fickräcknaren om man behöve summera 17 och 43.
    Räknestickan är genialisk. F ö använde jag det knottriga plastomslaget till min räknesticka (vi fick behålla den vi fick i skolan) länge som raster när jag gnuggade stenciler.
    Martin R: Nej, mikroprocessorer har bara funnits en bråkdel av den tid räknestickan existerat. Logaritmerna upptäcktes (om jag inte minns fel) på 1600-talet, och de första enkla räknestickorna kom ganska snart därefter. De industriella metoderna som krävs för massproduktion kom dock iofs under 1800-talet, eller tidigt 1900-tal. Den typiska bilden av räknestickan, den i plast, blev förstås möjlig först när plastindustrin uppstod. Men man hade räknestickor innan dess i trä eller metall.

    –Ahrvid

  13. Svensson Says:

    Martin R: jag tror att det är hos Heinlein man använder räknesticka i astrogationen. Sedan matas de värden man fått in i ”elektronhjärnan”, dvs datorn…

    ”Varning för okänd planet” kan det ha varit.

  14. David Says:

    Ban-Ken: Kulramen underlättar väl väsentligt visualiseringen av taloperationer — man ser kulorna röra sig fram och tillbaka och får ett bättre grepp om vad som pågår …

    J-h:n: Jodå, jag läser allt — men det ibland händer det dessvärre att jag missar saker. I just det här fallet är det så att jag har svårt att kolla upp utubelänkar mot slutet av månaden, för då brukar Telia oftast ha strypt min surfhastighet för att straffa mig för överdådig bandbreddskonsumtion …

    Bosse B: Jag tror det handlar om Greenwich Mean Time — det skiljer på någon timme …

    Martin R, Svensson: Jag misstänker att det myllrar av räknestickor i forn-SF — exemplen verkar vara legio …

  15. Jacob Says:

    damn! vilka bilder! (aningen andefattigt, det medges, dock uppskattande…)

  16. vistet Says:

    För att komplettera dessa manliga accessoarer : http://korta.nu/hatt , ( och ansluta till femtiotalssf-temat : Hugo , innan han blivit ett begrepp )

  17. Bosse Bävertoft Says:

    Tack för en väldigt trevlig blogg. Jag blev så nostalgisk när jag såg bilderna på gamla räknestickor så jag kunde inte låta bli att länka hit från min egen Pensionärsblogg och även kommentera.

  18. ban~ken Says:

    Det här har inte direkt med räknehjälpmedel att göra men håll med om att de pedagogiska leksakerna var STRÅLANDE på 50-talet: http://tr.im/QPnk

  19. David Says:

    Jacob: Tack — jag har visserligen stulit alltsammans från en amerikansk sajt, som jag förmodligen aldrig skulle kunna googla mig tillbaka till — jag vill minnas att söktermerna inte hade det minsta med slide rules att göra … och nu har jag för alltid glömt vilka de var … Shangrilas portar har åter slutit sig kring sin hemlighet …

    Vistet och Ban-Ken: Fröjd och gamma! Suveräna artefakter! Jag grips av en vild lust att iföra mig radiohatt och försöka röra ihop lite tungt vatten …

    Bosse B: Tack själv för vänliga ord och gratisreklam! Pensionärsbloggen känns onekligen som ett kongenialt sammanhang att figurera i …

  20. ban~ken Says:

    På det Internationella Räknesticksmuséet finns flera av de där bilderna, samt även t.ex. denna ”Citizen Kane”-influerade goding av Berkeley Breathed: http://tr.im/QWcf

  21. gösta engström Says:

    läste nyligen `Flickan med räknestickorna´ lite läskig faktiskt.
    Får se hur filmen blir….
    bror g.

  22. David Says:

    Gösta E: Hmmm … sitter hon och försöker räkna ut när hon kommer att frysa ihjäl med ledning av luftfuktighet, temperatur och vindhastighet?

  23. Johan G Says:

    Inom några områden används fortfarande räkneskivor. I princip alla piloter kan hantera en s.k. ”navskiva” (eng. whiz wheel).

    Med dem gör man div. beräkningar som är beroende av tryck och temperatur som varierar med väder och flyghöjd. Man kan även beräkna vindavdrift.

    De två vanligaste varianterna är E6-B, som har en slid, och CR, som är konstrurad som en normal räkneskiva.

    Länk till en artikel som jämför dem: http://www.stefanv.com/aviation/flight_computers.html

  24. En flygtok kåserar vidare – men fastnar i gamla minnen som vanligt | En blogg i det blå Says:

    […] Det får räcka för idag. Om någon vill läsa något bra om räknestickor rekommenderar jag David Nessles blogg. […]

  25. Räknestickor och annat | En blogg i det blå Says:

    […] alla som vill njuta mer av räknestick-romantiken  rekommenderar jag David Nessles avhandling i ämnet. Att avbildas rökande pipa ansågs också ge ett bra intryck som man ser här och […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: