Batman och Robin — hur gay är de egentligen II

Denna frågeställning lämnar min uppenbarligen ingen ro. Eller rättare sagt — när jag med några års mellanrum snubblar in på Superdickerys avdelning Seduction of the Innocent hittar jag ofta bilder som jag har svårt att undanhålla bloggens hårt prövade läsare. Som t ex denna minst sagt freudianska vattenpistol …

Okej. Batman har alltså en buttplugg — eller i hans fall kanske snarare en batplug — och trycker man honom i skrevet så sprutar det. Detta måste nog vara den mest olyckligt placerade tryckknappen sedan den herostratiskt ryktbara Jesusströmbrytaren som jag skrev om för några år sedan. Dessutom är denna battupistol — jag menar vattuman — sannolikt den fetaste och mest kortvuxna superhjälte jag någonsin sett — och då inbegriper jag den sydindiska Stålman som gestaltades på film av telugutitanen Nandamuri Taraka Rama Rao 1980:

Okej — lite recykling här, och dessutom en smula Off Topic, men jag skyller ifrån mig med att min ursprungliga länk till Nandamuri Taraka Rama Raos odödliga dansnummer är död sedan många år tillbaka … Nåja — jag återvänder raskt till ämnet, och offentliggör ännu ett intressant indicium på vad  Batman och Robin egentligen har för sig i Läderlappsgrottan:

Batmans reaktion när Robin verkar vilja lära känna Catwoman närmare är också smått  suggestiv…

Och Jokerns förehavanden ska vi bara inte tala om:

Fast å andra sidan — de kanske bara försöker föra oss bakom ljuset …

Annonser

36 svar to “Batman och Robin — hur gay är de egentligen II”

  1. Fredrik T Says:

    ”[S]annolikt den fetaste och mest kortvuxna superhjälte jag någonsin sett.”

    Nja, jag tycker att det är en ganska naturalistisk avbildning av Adam Wests rolltolkning från 60-talet.

  2. ban~ken Says:

    I turkisk tappning verkar den dynamiska duon vara minst lika intresserade av sex med damer som av att klänga på varandra. Åtminstone att döma av denna trailer. ”yarasa adam” tycks vara turkiska för ‘fladdermusman’ och om ”Bedmen” är en anspelning på softcoreporren i filmen eller bara ett sätt för turkarna att skilja på hjälten och den i Turkiet liggande kurdiska provinsen och staden Batman låter jag vara osagt. Drygt en minut in så börjar sockpoffandet ackompanjeras av ett slags Led Zeppelin med Robert Plant utbytt mot Björn J:son Lindh, eller nåt åt det hållet, i den välbekanta dängan Whole Lotta Love. Märkligt är också att hjälten saknar uppstickande öron, vilket får honom mer att likna en mexikansk catch-as-catch-brottare (som vi kallade dem förr i världen).

  3. David Says:

    Fredrik T: Vadfalls! Detroniserar du kommandofursten?

    Ban-Ken: Lysande! Jag skrattade så jag tjöt! Är verkligen det mest utmärkande för fladdermöss att de hjular fram genom tillvaron? I övrigt kändes alltsammans som en sällsam mash up på diverse Beastie Boys-videos — den där de är utklädda till sjuttiotalssnutar och jagar varandra, den där de har klippt ihop sig med scener ur Mario Bavas särpräglade mästerverk Diabolik — och när de har tjejer som har däckat i soffan börjar det nästan kännas som Fight For Your Right to Party … (ja — som ni märker har jag inte så där jättebra koll på BB …)

  4. Håkan / Wakuran Says:

    Jag har för mig att staden Batman gjorde ett misslyckat försök att stämma DC Comics för namnstöld för ett tag sen…

  5. jlindengren Says:

    Designern har i alla fall tänkt till; lägg märke till hur snyggt han har lagt in ”Made in…”-texten. Som en jeanssöm i Läderlappens trikåbyxa!

  6. svensson Says:

    Batmanpistolen var onekligen något. ”Beyond uncanny valley” vill jag mena, absurditeterna tar ut varandra.

  7. popoffsky Says:

    Kulturvetenskaplig forskning har faktiskt ägnat frågan förvånansvärt stort intresse. En klassisk ”queer-läsning” av Andy Medhurst (Batman, Deviance and Camp) finns (bland annat) i The Many lives of the Batman:
    critical approaches to a superhero and his media (Rotledge, 1991).

  8. popoffsky Says:

    (Och det ska förstås vara ett u där i furlagsnamnet.)

  9. David Says:

    Håkan: Fantastiskt … en mycket märklig variant av ”Vår by är på TV” … Jag tyckte det lät alldeles för bra för att vara sant — men enligt Wikiartikeln om staden Batman är det tydligen dagsens sanning:

    On November 7, 2008, former Batman Mayor Hüseyin Kalkan began looking into the possibility of suing Christopher Nolan, director of Batman Begins and The Dark Knight, and Warner Bros., distributor of the films, claiming the studios had been using ”Batman”, the name of the superhero, without permission from the city, and ”placing the blame for a number of unsolved murders and a high female suicide rate on the psychological impact that the films’ success has had on the city’s inhabitants.” No lawsuit has actually been filed.

    Jocke L: Jag undrade en smula över den där sömmen — det är alltså det den föreställer … Överhuvudtaget är formen på Battupistolen väldigt bra — om man bortser från det faktum att den tar heder och ära av Gothams store son … Jag vill äga en!

    Svensson: Ja — jag kan inte minnas att jag har sett ett mer underhållande objekt på flera år …

    Popoffsky: Ju mer man fördjupar sig i frågan desto mer undrar man. För alldeles oavsett hur illvilliga och ironiska ögon man riktar mot serien när man dammsuger den efter dubbeltydigheter som de ovanstående så slutar det ändå med att man tänker — ”detta kan faktiskt inte bara vara en slump” — indicierna och sällsamheterna hopar sig i allt tätare drivor …

  10. Spiring Says:

    Nils Bejerots 50-tals bok ”Barn, serier, samhälle” recenserades av Magnus Knutsson när den kom i nyutgåva i början av 80-talet. Om den boken tyckte Knutsson, kort sagt, inte. Och något låg det väl i hans kritik, serier var nog inte Bejerots starkaste ämne, men följande mening som var en av dem Knutsson reagerade starkast på får väl sägas vara insiktsfull av Bejerot:

    ”I några av dessa serier – särskilt i förhållandet mellan Läderlappen och Robin – kan man skönja vissa homosexuella drag.”

  11. David Says:

    Spiring: Titeln på Superdickeryavdelningen där jag skamlöst snor saker som de ovanstående är Seduction of the Innocent — och det i sin tur är titeln på psykologen Fredric Werthams bok som blev startstkottet för seriecensurivrarna i USA och som i förlängningen ledde till skapandet av seriernas egen production code — den s k Comics Code.

    Bejerot tog avstamp i Wertham och hämtade även en del av sina mest avskräckande exempel ur föregångarens bok — vilket väl inte direkt ökade slagkraften i hans argumentation eftersom det till största delen rörde sig om serier som ingen hade sett i Sverige — än mindre tagit skada av.

    Såväl Wertham som Bejerot gör väl ett lite väl uppeggat intryck idag — deras detaljstudier av seriefigurernas klädveck i jakt på saker som ser ut som blygdläppar är bara ett exempel på hur den moraliska indignationen har gått en smula överstyr.

    Men allt i femtiotalets stora seriepanik framstår inte i som lika befängt — man kan väl t ex ha en viss förståelse för att föräldrarna förfasades när de hittade de mest brutala EC-skräcktidningarna under lille Bobbys huvudkudde.

    Men när det gäller Batmans och Robins relation verkar den dynamiska duon Wertham-Bejerot — som du säger — ha varit helt rätt ute: ”Holy homophobia, Wert-man! They’re sleeping in the same bed!”

  12. Martin R Says:

    Ban-kens otroliga turkiska film påminde mig om den genomdrogade estniska reklamfilmen för hönskroketter:

  13. David Says:

    Martin R: Ja, om nu kroketterna i fråga inte har hallucinogena egenskaper så måste nog reklamfilmen sägas ha missat målet en aning … och alla dessa inklippsbilder på köttkvarnen … En sällskam kulturupplevelse på det hela taget …

  14. The Backwood Rube Says:

    Vet inte om det nämts tidigare, men om dessa indicier stämmer borde det väl röra sig om pedofili och incest snarare än att de är gay? Den förste Robin, Dick Grayson, värvades ju när han var blott 10 år, medan den senaste, Damian Wayne, faktiskt är Bruce Waynes utomäktenskapliga son … Sen kan man ju också nämna att Tim Drakes flickvän tog över som Robin när han hängde upp thongen en gång för alla …

  15. Dvärghundsmaken Says:

    När det nu ändå börjat handla om turkiska tolkningar av trikåklädda tokerier känner jag att det vore rent försumligt att inte dra uppmärksamhet till denna egensinniga kulturella anpassning av Spindelmannen, Captain America och… en man i slängkappa och mask:

  16. David Says:

    Pride of the Ozarks: Det finns en hel del att grunna över i parets förhållande … Däremot ingorerar jag personligen allt som påstås ha hänt både i Batmans och Stålmannens värld efter ca 1970 — tillexempel Robins död och de nya Robins som i bästa daytime soap-anda sedermera har skrivits in i serien …

    Dvärghundsmaken: Tack för klipp! Den tredje superhjälten, han med den glansiga masken och den ståtliga torson är den mexikanska fribrottarlegenden Santo — ”El Enmascarado de Plata” (mannen med silvermasken). Ja — den här filmen försöker verkligen skapa en grand unified field theory över crapkulturens hjältar — och Spindelmannen är ondare än de flesta, vilket hans något krystade mord med utombordsmotor visar med önskvärd tydlighet …

  17. The Backwood Rube Says:

    David: Detta kvarlämnar ändå det faktum att Dick Grayson var 10 när han blev Robin, och eftersom Jason Todds bakgrundsstory av hänsyn till de förvirrade läsarna är i det närmaste identisk med Graysons så får man väl nästan anta att även han var förpubertal … Och går vi då lite framåt i tiden – till efter ditt intresse falnat, men bear with us – så har vi tredje Robin, Tim Drake, som avslöjade Batmans hemliga identitet redan som 9-åring! Man talade i och för sig inte om sånt på den tiden, men det är ju en oroväckande trend som utkristalliserar sig … I och för sig gjorde Frank Miller Dick Grayson två år äldre i sin nya reinterpretation av Robinhistorien, men detta panikartade grepp känns nästan snarare som en admission of guilt …

  18. Fredrik T Says:

    Med tanke på dagens utslag i Svea Hovrätt bör med andra ord innehavare av Läderlappentidningar akta sig noga…

  19. David Says:

    Appalachernas party-stare: Robin kan inte dö, han är en del av kulturarvet, som den ångerfulla manusförfattaren medgav i en intervju som jag såg på någon dokumentär jag fick av dig häromåret. Jag minns inte manusförfattarens namn, men han tog i alla fall avstånd från sin överloppsgärning, vilket ju inte är mer än rätt — även om den Robin han avlivade var Jason Todd och alltså inte Dick Grayson som i en annan helt förhatlig och fläng händelseutveckling hade gått och blivit en egen ny superhjälte, Nightwing …

    • svensson Says:

      Vi har tidigare talat om seriefigurer som åldrats. Det är lika poänglöst som att låta dem dö eftersom de är gudar, levande för evigt i sin astraldimension.

  20. David Says:

    Fredrik T: Aha — är den domen avkunnad nu? Och hovrätten slog alltså fast att även tecknade bilder, tändstickstavlor, snögubbar och sammetstavlor kan vara barnpornografi? Intressant …

  21. The Backwood Rube Says:

    David: Get with the program, granddad – även Jason Todd har återuppstått, nu som Red Hood!

    Och för dem som nu tycker att jag tar detta på lite stort allvar, vill jag bara citera Frank Miller: ”To me the whole killing of Robin thing was probably the ugliest thing I’ve seen in comics, and the most cynical.”

  22. The Backwood Rube Says:

    Fast medan Dick Grayson gick vidare som superhjälte, så har Todd nu gått över till andra sidan med twisten att han är en skurk som ger sig på andra skurkar. Men i stället för att bara misshandla och tortera dem (som vår kevlarbröstvårtade vän) så gör han processen avsevärt kortare … Och för att göra honom lite mer hip så har Grant Morrison även gett Red Hood ett twitterkonto – för det är där slagen utspelas i dag: i media. (please hold for blatantly obvious social satire).

  23. David Says:

    Cleetus, the slack jawed Comic book Nerd: Jag är imponerad av dina encyklopediska kunskaper om det urspårade, sena DC-universat — samt böjd att hålla med Frank Miller i det här fallet …

  24. jlindengren Says:

    Tyst, Watson! Berätta inte mer!
    Detta är ju som när jag,efter en paus på tjugo år, gav mig till att se ett (nytt) avsnitt av ”Hem till gården”. Amos var borta, Mr Wilks var borta, ja allt hade spårat ur till en amerikainspirerad såpopera, komplett med borttappade tvillingsyskon som visade sig vara transvestiter och allt sånt…

  25. The Backwood Rube Says:

    jlindengren: Det var bättre förr när de bara smiskade varandra och fick nåt fuktigt i blicken när de tänkte tillbaka på den där g-strängen i läder?

  26. jlindengren Says:

    T B R: Ja, självfallet.

  27. svensson Says:

    Den där Batpistolen lämnar mig ingen ro…

    Den måste medvetet ha konstruerats så där löjlig. TV-serien Batman tänjde ju gränserna för töntighet i Batmans värld. Och leksakskonstruktörer brukar ha barnasinnet i behåll, så plugg i ändan osv osv var nog medvetna grejer, inget omedvetet som i ”Jesus som strömbrytare” of this-blog-fame.

    Barn brukar gilla kiss-o-bajs och allt som är ”uti byxan-om, uti ändan-om”, så vattenpistolens designer visste nog vad han gjorde…!

  28. Anders Gabrielsson Says:

    Du missade den här bilden:

  29. embla Says:

    David: Beastie Boys-videorna du tänker på är Sabotage (sjuttiotalssnutar, http://www.youtube.com/watch?v=z5rRZdiu1UE) respektive Body Movin’ (Diabolik, http://www.youtube.com/watch?v=uvRBUw_Ls2o). Är inte sådär jättebegeistrad i deras musik, men gillar videorna. :)

  30. Den dynamiska duon möter The Fab Four — och utreder “Paul is Dead”-ryktet « David Nessle Says:

    […] Batman och Robin — hur gay är de egentligen II (januari 2011) […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: