Ett extraerbjudande från ICA Spermaraket eller Varseblivningens kapriser

1979 var jag och några av mina vänner på väg till Norrtäljefestivalen för att rulla oss i gyttjan och rocka loss till Kjell Höglund och Samla Mammas Manna (för att nu bara nämna två av de oförglömliga konsertupplevelserna). Vi stannade till vid en mack och jag fick syn på en reklamskylt som låg i en sopcontainer.

”Pumptermos”, läste jag på skylten med en något egendomlig betoning: ”Pumpter-mos”. Min hjärna tänkte säg att man hade mosat något som hette ”pumpter” — möjligen avlägset släkt med pumpa, som måste ha varit ordet jag associerade ifrån.

Mina vänner skrattade gott — för skylten skulle förstås uttydas ”pump-termos”, men det begreppet hade tydligen inte vunnit tillräckligt insteg i min hjärna anno 1979 för att hjälpa mig att tolka texten.

Jag kom att tänka på denna — låt oss erkänna det — måttligt fascinerande anekdot härförleden när jag befann mig hemma hos min vän Martin och lyckades göra en betydligt mer alarmerande felläsning.

På köksbänken hade jag slängt en plastkasse, och när jag i ögonvrån läste på den tyckte jag först att det stod ”Spermaraket” — närmare bestämt ”ICA  Spermaraket”. Illusionen varade för all del bara en halv sekund innan den mera prosaiska delen av min hjärna tog överhanden och kom fram till att det förmodligen var troligare att det stod ”ICA Supermarket” — vid första anblicken hade jag ignorerat u-et (som också var halvt dolt av ett veck i kassen) och sedan kastat om de sista bokstäverna (samt dubblerat a-et).

Det fick mig att börja fundera lite kring varseblivningens kapriser. Förutom det förunderligt freudianska i att jag var så snar att se spermaraketer omkring mig så förbluffades jag också lite över hur snabbt min hjärna arbetade för att skapa en hypotes om vad det stod på påsen. Jag tog bara in en approximativ ordbild — och det faktum att u-et i Supermarket var halvt dolt räckte för att jag fritt skulle ombilda andra ledet i ordet till något jag tyckte … öh … passade. I det här fallet blev det tydligen ”raket”.

All informationsprocessning bygger ju på att vi skapar en modell av de data vi tar in, och modellbygget påverkas av flera faktorer:

1. Har vi de förkunskaper som krävs för att göra en riktig tolkning av den nya informationen? (Känner vi till exempel till att det finns termosar med pump?)

2. Vad är det för kvalitet på indata? (Är det månne ett veck på kassen vi läser ifrån?) Garbage in — garbage out, som det heter i programmerarkretsar. Och i det här fallet rörde det sig ju om en — håll i hatten — soppåse!

3. Finns det drag i vår personlighet som gör oss alldeles särskilt benägna att förvränga informationen? (Kan det vara så illa ställt att åtminstone någon liten del i vår hjärna anser att en plastkasse med texten ”ICA Spermaraket” inte bara är möjlig utan rentav trolig?)

Se där tre faktorer som kan kollra bort kroppens mest fascinerande organ — och då menar jag inte spermaraketen …

(Ja — som ni ser verkar det ha blivit en liten miniserie här på bloggen om informationsprocessningens felkällor. Och snabbköp.)

Advertisements

32 svar to “Ett extraerbjudande från ICA Spermaraket eller Varseblivningens kapriser”

  1. Gunnar Gällmo Says:

    Att marknaden super är väl inte mycket bättre?

  2. Mikael Says:

    Detta (kreativa felläsningar) händer mig kanske varannan dag. Ofta blir det just obscena varianter av helt vanliga reklamerbjudanden.

    • David Says:

      Känns skönt att få sällskap. Förresten — är det till att vara släkt med Vildhussen (såg efternamnet när jag gled med pekaren över den lilla lila bordtablett som wordpress försett dig med)?

  3. Anders Gabrielsson (@SonOfGabriel) Says:

    Under en kurs på universitetet råkade vi ut för ordet ”hyttippumpen” som vi länge försökte lista ut vad det kunde vara. Vad var en hytti? Eller hyttipp? Vi försökte hitta några fler bokstäver som skulle kunna göra det till ett begripligt ord men inga sådana stod att finna.

    Till slut kom lösningen: ordet var nämligen hämtat ur en lastbilsmanual från Scania och skulle utläsas hytt-tipp-pumpen. Trippelsammansättning med dubbla trippelkonsonanter lurade vår språkliga mönsterigenkänning totalt.

    • David Says:

      Wow — frågan är om inte ”hyttippumpen” måste vara den mest resolut ogenomträngliga ordsammansättning svenska språket har frambringat. Jag satt och stirrade på ordet en stund — innan jag läste färdigt och tittade i facit — och kom fram till att den enda utvägen vore att lära sig finska — jag kunde inte för mitt liv se att första ledet kunde vara ett ord på blärans och mjältarnas språk … ännu mindre två …

  4. Spiring Says:

    Ett annat fint ord är ”Uppta-getton”, som åtminstone på ytan synes vara släkt med Harmageddon. I alla fall i mitt medvetande.

    • David Says:

      Du kanske influeras av en kryptomnesisk hågkomst av Hasse Alfredssons monolog Nummer ett (från Svea Hund har jag för mig) där han vid ett tillfälle uttalar ordet på just det sättet för att få fram ordet ”ett” …

  5. Civilingenjör P Johansson Says:

    Inte så långt från Muminmammans pumpmos.

  6. Martin Rundkvist Says:

    Jag har bara en sak att säga till dig, David, och det är Dalarövraket.

    • David Says:

      Mitt spamfilter uppfattade uppenbarligen detta som en kurbitssmyckad rymdobscenitet, snarare än som ett fint fornfynd, vilket jag gissar är den andra uttolkningen, och förpassade prompt ditt inlägg till spamvrån — där jag just hittade det …

  7. ban~ken Says:

    Jag anatr att du känenr tlil tseen om att det går uätrmkt att lsäa text som grojts om tlil araganm så lngäe den frtsöa och den stsia btekosvan är rtät paladcere. Spermaruket är för övrgit ett kul ord i anraamtradage shnamamnag, fast kaknse braa om man knnäer tlil aonmryken RUK.

    • David Says:

      Det är rätt märkligt — jag kunde ta till mig hela texten utan större svårigheter — förutom då orden ”anraamtradage” (om det inte är ”anagramartade” — sammansatta ord är återigen en stötesten) och ”aonmryken” …

      • ban~ken Says:

        Anagramartade, visst, och akronymen. Ju längre ordet är desto svårare att dechiffrera förstås. Av någon anledning är det lättare på engelska.

  8. Jonas Hermanson Says:

    En annan klassiker från dagligvaruhandeln är när KF hade reklam där de talade om ”det glada konsumgänget” och folk envisades med att sätta 2 prickar på första vokalen in konsumgänget….

    • David Says:

      Ah — konumgänget avhandlas faktiskt i en äldre bloggpost, där jag först avfärdar kampanjen som en klintbergare — bara för att överväldigas av vittnesmål från läsekretsen:

      https://davidnessle.wordpress.com/2007/01/25/kom-med-i-det-glada-konsumganget/

      Och i ungefär samma veva gick vi även loss på det tyska tandprotesfixativet Kukident:

      https://davidnessle.wordpress.com/2007/01/28/kukident-i-vara-hjartan/

      • Gunnar Gällmo Says:

        Tänk på de båda stiftsgårdarna i Höör och Alskog. Inte alla har klart för sig vilken av dem det är som skall ha prickarna.

      • David Says:

        Gunnar G: För andra gången i denna kommentartråd kommer jag att tänka på Hasse och Tage: Helmer Bryd-låten Far jag kyssa dina lappar, Charlotte —

        O, hur underbart ljuvt att jag hittat en van…
        och jag hoppas hon tycker om mej.
        Ja, jag sitter pa spann, ja, jag sitter pa spann
        och jag vantar pa dej och jag vantar pa dej.
        Jag formodar du vantar pa mej.
        Jag vill kyssa dina lappar, Charlotte!
        Dina blodroda lappar smakar sa gott, Charlotte.
        Dina ogon e` som himlen, bla, bla, bla,
        uti dem sa jag kan lasa historien om oss tva.
        Och din underbara nasa och ditt har som e` sa flott
        ifran papiljott till papiljott!
        Jag vill kyssa dina lappar, Charlotte!
        Jag vill hoja en bagare, full utav vin
        och skala for dej och for mej.
        Fast darute e` host, e` de` var i mitt brost,
        jag vill hora din rost, jag vill hora din rost
        och jag tror du vill hora pa mej.
        Jag vill kyssa dina lappar, Charlotte!…

  9. Bengt O. Says:

    Jag ser att ni fortfarande håller på med dessa infantila gags. Som sedan länge boende i Österrike måste jag bidra med den ytterst vanligt förekommande förkortningen här ”K.u.K” dvs. ”Kaserlich und Königlich” vilket var den officiella beteckningen på dubbelmonarkin Österrike/Ungern där kejsaren av Österrike också var konung av Ungern. Nu är den bokstavskombinationen ytterst vanlig här. Några svenska officiella besökare hade en gång inkvarterats på ett ganska fint hotell i Wien som emellertid hette just ”K.u.K”. De tyckte att det var ytterst pinsamt att berätta för oss var de bodde.

    Toppen var dock när vi åkte mot den heliga orten Mariazell och passerade på vägen ett ”K.u.K Museum”. Även mitt ytterst välstädade kvinnliga sällskap kunde inte låta bli att fnissa.

    Men allvarligt talat. När man har bott här några år tänker man inte ens på detta eller på märkena Kukis och Kukident eller ens Knüllwald som man passerar på motorvägen mot Sverige.

    Låt mig förstöra stämningen ytterligare: Är det inte litet barnsligt?

    Nähä. Inte det.

    • David Says:

      Ah — ”Kaserlich und Königlich” har vi ju helt försummat! Tack för detta bidrag.

      För att besvara din avslutande fråga: Ja! Men de små spårämnen av infantilitet som dröjer kvar i mogen ålder bör kanske vårdas och värnas … (Ja — okej — vissa av oss har måhända blivit onödigt rikt utrustade av naturen med de här spårämnena — men icke desto mindre …)

  10. Lemmy Caution Says:

    Barnsligt men kul. Rubrikens raketslag har figurerat i seriernas värld. Det var när Åke Jävel bestämde sig för att anfalla kungliga slottet med det egenutvecklade ”tidernas mest osmakliga vapen”.

    • David Says:

      Hmmm … har inget medvetet minne av den episoden, men den kan mycket väl ha legat där och skramlat runt i mitt undermedvetna och gjort mig illa pås-läst … Tjusig blogg du har, för övrigt!

  11. Jacob Says:

    vi ragla genom livet, spöken, omtöcknade av fantasier, endast tillfälligt famlande för ljummet själslig spis i yttervärldens vindlingar… till vilken nytta? fnissets!

    • David Says:

      Oh! Den nye Shakespeare. En lite mer feelgoodbetonad version av Macbeths klassiker:

      To-morrow, and to-morrow, and to-morrow,
      Creeps in this petty pace from day to day,
      To the last syllable of recorded time;
      And all our yesterdays have lighted fools
      The way to dusty death. Out, out, brief candle!
      Life’s but a walking shadow, a poor player,
      That struts and frets his hour upon the stage,
      And then is heard no more. It is a tale
      Told by an idiot, full of sound and fury,
      Signifying nothing.

      I din version fnissar man i alla fall när man hör denna tale told by an idiot …

      • David Says:

        Okej — jag kände mig förstås tvungen att höra efter med Hagberg också vad han tycker att Machbeth säger här:

        I morgon och i morgon och i morgon!
        Så kryper det så sakta dag från dag
        Till sista stafvelsen af lifvets bok;
        Och hvarje gårdag har lyst fram en narr
        Till dunkel graf. Ut, ut, du korta ljus!
        En skugga blott, som går och går, är lifvet;
        En stackars skådespelare, som larmar
        Och gör sig till, en timmas tid, på scenen
        Och sedan ej hörs af. Det är en saga
        Berättad af en dåre; låter stort,
        Betyder intet. –

      • Bengt O. Says:

        ”En skugga blott” heter en deckare av Maria Lang. ”Larmar och gör sig till” är ju en Bergmanfilm från 1997. ”Sound and Fury” är en vanlig titel, mest känd kanske i formen ”The Sound and The Fury” av Faulkner.

        Ja det vara bara det jag ville säga.

      • Fredrik Tersmeden Says:

        Och ”signifying nothing” är väl en fras Tom Lehrer lånar för att beskriva en genomsnittligt operanummer av Gilbert & Sullivan?

  12. David Says:

    Bengt och hr Uppfattas-Släggsvingaren: Macbeth är så smäckfylld med ofta citerade sentenser att man i princip kan pussla ihop hela pjäsen med boktitlar. Om Agatha Christie börjar ”By the prickling of my thumb …” så fyller Ray Bradbury raskt i ”Something wicked this way comes”. Och Lehrercitatet minns jag också med värme — särskilt eftersom jag är mycket mera en Offenbachkille … (Synth eller hårdrock? Offenbach eller Gilbert & Sullivan? Alla dessa ställningstaganden …)

  13. ban~ken Says:

    Här är ”hela listan” som det brukar heta i tabloiderna.
    Alistair MacLean: The Way to Dusty Death
    Agatha Christie: By the Pricking of My thumbs
    Ray Bradbury: Something Wicked This Way Comes
    William Faulkner: The Sound and the Fury
    Terry Pratchett: Wyrd Sisters
    John Wyndham: The Seeds of Time
    John Steinbeck: The Moon Is Down
    Bob Shaw: Dagger of the Mind
    Rachel Billington: A Painted Devil
    Paul Bowles: Let It Come Down
    Ambrose Bierce: Can Such Things Be?
    Ellery Queen: Double, Double
    John Brunner: Double, Double

    Och så har du ”Brave New World” som är från ”The Tempest”, bland många andra.

    Frasen ”By the pricking of my thumb….” är för övrigt en fras som jag i min sjukliga omkastarvurm alltid i det så kallade stilla sinnet genast transmogrifierar till ”by the thumbing of my….” (skriver inte ut det för att inte hamna i filtspamret).

    • Gunnar Gällmo Says:

      En vasspennad bekant till mig har hävdat att om Gud inte velat att vi gjorde det du syftar på, skulle han väl inte ha skapat oss med armar av den för detta ändamål precis lagoma längden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: