Påskens mysterier

”Glad påsk!” — eller rättare sagt: ”Glad … Påsk?”

Uppriktigt talat förstår jag mig inte riktigt på den här helgen.

”Hurra! Jehova har låtit spika upp sin enda son på en bloddrypande planka! Detta måste firas genom att vi målar gigantiska könsceller från hönsfåglar i bjärta färger och äter upp dem!”

Jag ser inte riktigt kopplingen mellan att smycka naturens mest överdådigt tilltagna celler med färg och frälsarens offerdöd på korset. Och de påskkort jag har i min vykortssamling gör mycket litet för att skingra dunklet:

”Hurra! Människosonen har ljutit offerdöden — och själv har jag gett mig ut på en minst sagt äventyrlig havsseglats utan flytväst!”

”Hurra! Frälsaren är död — och inte nog med det! Vi hittade en perplex kanin i det här Tyrannosaurus Rex-ägget!”

Advertisements

46 svar to “Påskens mysterier”

  1. Fredrik Tersmeden Says:

    Du är alldeles för rationell, David…

  2. Magnus Bark Says:

    Jag tycker att konceptet äggtoddy inte är tillräckligt inarbetat i den svenska påsken.

    • David Says:

      Hurra! Nazarenen har bitit i gräset! Låt oss blanda den här könscellens råa kärna med fermentationsprodukter av druvor och skapa en festlig obalans i vår hjärnas kemi!

  3. Lena O Says:

    Håller med Magnus. Äggtoddy ska bearbetas hårt och med schvung. Häll sen i konjak tills den hemska smaken försvinner.
    F ö har jag alltid undrat över vem som är frälsaren och vem som är sonen, eller båda – de vispar ihop begreppen i bibeln tror jag.

  4. Lars Jacobsson Says:

    Det hela är väldigt enkelt: jag låter South Park-Randy reda ut det hela: http://www.southparkstudios.se/full-episodes/s11e05-fantastic-easter-special

  5. Lena O Says:

    Nänä David båda går under samma beteckning, ett annat påskmysterium!

  6. visserligen Says:

    En tur på Wikipedias djupa vatten ger förvisso vid handen att äggen (och haren) ingalunda är några profana påfund, utan lär härstamma från forngermansk religion. Kunskapen om allt detta tycks vara tunn, men vårens gudinna – Ostara (som gett namn åt engelskans Easter) – ska enligt myten ha hjälpt en fågel som blivit berövad sitt bo genom att förvandla den till en hare, som sedan kunde fortsätta att lägga ägg.

    • David Says:

      Det är något förtjusande pragmatiskt i hur hedniska högtider foglöst har smält samman med kristna påfund. ”Nu ska vi sprätta upp getter och trälar till Odens ära för att fira midvintersolståndet — öh — jag menar … alltså … fira Jesu Kristi födelse …”

      Men det förklarar i alla fall i någon mån hur äggen kom in i korsfästelsebranschen — ännu bättre hade det förstås varit om man på något sätt hade lyckats korspollinera (Häpp!) med fågel Fenix — där har vi ägget! (dubbelhäpp!) — både återuppståndelse och jättelika könsceller kombinerade …

  7. Lena O Says:

    Ska sluta tjata, stryk gärna. Men Fenix tog de kristna allt till sig, den förekommer i påsksymboliken har jag sett. De kunde väl inte hitta ett bättre föregångsexempel på uppståndelse. Och kanske skulle man ta en funderare på askonsdag? Vad för aska? Fenixpippins aska eller extremt överkokta ägg?

    • David Says:

      Ah — äggstanningen tjocknar! Korsbefrukta äggen! Jag tycker dina förslag förbättrar påskens begriplighet avsevärt — Fågel Fenix uppstår på askonsdagen och skänker oss sina färggranna ägg …

      Och för att spinna vidare: vad är äggvita om inte albumin — ”albus” betyder vit och sedan är vi framme vid — Vitekrist …

      Okej — nu börjar jag styra ut på de riktigt tunga konspirationsteoretiska vattnen i min något ostadiga äggskalsfarkost …

      • Fredrik Tersmeden Says:

        ”Alba” heter också den helvita klädnad som prästerna bär vid vissa gudstjänster. Till denna hör ett skärp som officiellt heter ”pendulum”, men som präster emellan – avslöjade min konfirmationspräst någon gång i statskyrkans och gamla bibelöversättningens grå forntid – skämtsamt benämns ”albatross”.

      • David Says:

        Underbart — klerikal humor när den är som bäst!

  8. August L S Says:

    Är du säker på att kvinnan i äggbåten inte är jude? För att ge sig ut på en seglats för att högtidlighålla uttåget ur Egypten vore väl rätt rimligt.

  9. Spiring Says:

    Ska man vara lite tråkig, så kan man ju påpeka att det inte är frälsarens död utan frälsarens uppståndelse som firas. Eller, egentligen är det väl hela kitet: dör för våra synder – återuppstår utan dem. Typ.

    Det förklarar ju då inte hur äggen kommer in i det hela, men jag gissar att svaret är av den komplexa arten.

    • David Says:

      Ja — fast påskafton infaller ju på en lördag, innan Jesus har vaknat till liv igen … eller? D v s — äggkonsumtionen, de gula fjädrarna på påskriset o s v föregår uppståndelsen. Så uppriktigt talat förstår jag fortfarande inte riktigt hur det hela hänger ihop …

      • Spiring Says:

        Som sagt, komplext. Skulle inte förvåna mig om äggeriet förekommit längre än kristendomen i det här landet. Inte just till påsk, då, men att det knutits till påsken när den nu ändå blev en högtid. Eller så.

        Vad jag aldrig riktigt begripit är dock att man säger att Jesus återuppstod på den tredje dagen, när påskdagen är den andra dagen efter långfredagen. OK, om han dog vid ett visst klockslag, och återuppstod två dagar senare efter samma klockslag, så kan man kanske säga att det skedde under det tredje dygnet efter döden. En tämligen kort tid in på det tredje dygnet, men ändå. Fast nu pratar man ju om tredje *dagen*?

      • Spiring Says:

        … och om man googlar ser man att jag är i gott sällskap beträffande dessa funderingar:

        http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=256621

      • embla Says:

        Han dog väl på dag 1, var död dag 2, och ”på tredje dagen återuppstånden”?

  10. /Småländsk prostson Says:

    David, om du hade varit from så hade du efter din sista semla fastat i 40 dagar. Du hade fått hålla dig till forell, hälleflundra och liknande, och avhålla dig från både kött och ägg (sic!). Men lagom till uppståndelsen så hade det varit fritt fram igen.

    Tänk också på klockan! Förr, i lägereldarnas och sagornas tid (ungefär medeltiden ut), började dygnet vid solnedgången. Därav påskafton, julafton, pingstafton och helgsmålsbön på lördagen. Dagen började alltså på aftonen redan kvällen innan.

    Visst borde folk ändå vänta till söndagsmorgonen med äggen, men den allmänna förflackningen och sedernas förfall… du vet…

    • David Says:

      Ah — tack för dessa klargöranden. Särskilt det här med dygnets gamla startpunkt vid mörkrets inbrott dagen innan — det förklarar en hel del …

  11. Martin R Says:

    Jag gillar tjejen till höger på den nedre bilden. Hennes ansiktsuttryck är liksom bestämt och oförsonligt. Jag tror hon överväger något slags karateattack på kaninen.

    • David Says:

      Ja, den där banzaiblicken — och Bruce Lee-posen (obs! Ej påsen) — tillför onekligen ytterligare ett skikt av mystifikation till en redan djupt kryptisk bild …

  12. Joakim Lindengren Says:

    För att vara tråkig och pragmatisk vill jag berätta att vad jag har hört angående äggen så lär det ska vara så enkelt som att hönorna började menstruera (=lägga ägg) lagom till påsk, efter ett vinteruppehåll; därav äggcesserna vid denna högtid.

    • Spiring Says:

      För att fortsätta på samma linje så läste jag nyligen att hönorna började lägga ägg igen redan före påsk (hur vet hönsen annars hur påsken flyttar sig från år till år?) men att man inte åt ägg under fastan; alltså blev det ett överskott på ägg som man kunde börja äta då fastan upphörde, dvs till påsken. Låter rimligt.

    • Lena O Says:

      För att vara dötråkig och trist och alldeles, alldeles underlig… vill jag påpeka att menstruation och ovulation är olika saker.
      Som ung läste jag i nån roman/novell (Arno Schmidt?) att de tidiga kristna hittade på att ankor kom ur ankmusslor och därför var fiskar (!) som kunde ätas under fastan… Knäppt men fiffigt.

      • David Says:

        Hönsen behöver helt enkelt en påhälsning av P-åskaren (se nedan) för att stävja detta ovulerande ofog. Vilket inte hindrar dem från att fortsätta menstruera, som Lena O påtalar.

      • Gustaf G Says:

        Har även läst att flexibla munkar på medeltiden bestämde att uttern var en fisk, eftersom den levde i vattnet. Alltså fick man äta utter under fastan. Detta ledde i sin tur till framavlandet av utterhunden, en idag mycket sällsynt hundras.
        sv.wikipedia.org/wiki/Otterhound
        Enligt wikipedia-artikeln är de ”svåra att anpassa till moderna sociala miljöer”. Men så kan det vara om man kommit till på grund av medeltida teologi.

  13. dasaism Says:

    Någon mer än jag som tyckte att föräldrar med flera talade om en skrämmande figur vid namn Påsk-karlen som kom som en tjuv om natten och gömde ägg i huset?

  14. embla Says:

    Är det bara jag, eller ser kaninen i ägget en smula fejkad ut? (Det kanske rentav inte är ett riktigt kanin-ägg?) Eller har den bara blivit utsatt för retuschering, som de fleta modeller får stå ut med?

    • David Says:

      Jag har hört talas om naturfotografer och deras svaghet för att ta till Photoshop när naturen inte sköter sig som den ska — men den här bilden bär väl ändå autenticitetens hela prägel …

  15. Anders E Says:

    Att äggen har med att hönsen börjar värpa igen frampå vårkanten är något jag hörde i P1:s ”Vetandets värld” på sjuttiotalet, och då är det ju självklart att det är så det faktiskt förhåller sig.

    Det konstigaste med påsken är annars hur den flyttar sig år från år. Enligt Wikipedia beror det på att ”påskdagen infaller den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som infaller på eller efter 21 mars”. Bortsett från att det inte framgår huruvida en ecklesiastisk fullmåne skiljer sig från en vanlig dito så undrar förstås vän av ordning vad fullmåne har med Jesu uppspikande att göra.

  16. David Says:

    Det här inlägget har fungerat precis som jag hoppades! Jag kastar ur mig några mystifierade grymtningar, och sedan gör läsekretsen researchen — och bidrar dessutom med härligt dubiösa vitsar i bästa Aron Jonason-stil. Tack allesammans!

  17. /Småländsk prostson Says:

    Anders E, kejsaren själv sammankallade år 325 alla biskopar i hela världen. Knappt 300 tog sig förbi invaderande barbarer (fast en del var själva barbarer) och besegrade stormar och vrickade fötter och anlände i tid till Nicea i Anatolien. Där slog man med stort besvär fast vem Jesus var (”av samma väsen som fadern”), och några andra frågor, bland annat när påsken infaller. Detta var storpolitik. Tänk dig dolkstötar i ryggar, propagandautfall, det var dynastier och riken i potten. Utan en enad kyrka skulle Rom splittras, anade kejsaren. Kanske lika betydelsefullt var att biskoparnas eviga frälsning låg i vågskålen (tänk dig att förhandla om det!). Nattmanglingarna pågick i veckor. Mot den bakgrunden tycker jag att lösningen blev väldigt elegant.

  18. Anders E Says:

    Småländske prostson, om man får vara cynisk så anar man såhär snart 18 sekel senare att de där i Nicea (ej att sammanblanda med Nice) konfererande biskoparna helt enkelt försökte baxa in en kristen högtid vid samma tidpunkt som diverse hedniskt vårfirande (vi kan anta att vårens ankomst firades i hela det hedniska Europa) – och dessutom judarnas Pesach – men inte riktigt kunde spika (häpp!) exakt vid vilken tidpunkt eftersom olika hedningar förmodligen firade vid olika tillfällen beroende på när våren behagade infinna sig i olika regioner. Nå, då fick väl den nya högtiden rotera under mars och april så att ingen blev missnöjd! Men för att kamouflera att det var fråga om en så uppenbart konstruerad kompromiss relaterade man hela rasket till något så orelaterat som fullmånen. Notera alltså – fullmåne i relation till vårdagjämningen. Och vårdagjämningen var ju nåt som man i Europa uppmärksammat sen bokstavligen stenåldern.

    • Anders E Says:

      Eh, jag borde såklart ha skrivit ”snart 17 sekel senare”. Ännu är det 2000-tal…

    • visserligen Says:

      Låter rimligt, men enligt denna understreckare – http://www.svd.se/kultur/understrecket/varfor-kan-inte-pasken-sta-still_48120.svd – var rådande månjustering av påsken gällande redan innan Jesus ens var påtänkt (ja, eller just det var han väl kanske redan, vid närmare eftertanke, men i varje fall långt ifrån… ”bebådad”). Men tydligen fanns redan på Mose tid ett ”urhedniskt” vårfirande som man ville få pli på, så kanske var det Moses själv som i så fall kom på denna strategi?

      • kris08 Says:

        Imponerande vilken tankemöda som lagts ner på påskens placering!
        Den urhedniska vårfesten måste ha varit något alldeles extra! När Farao inte tillät firande av den så skickades dödsängeln ut för att döda allt förstfött liv hos dem som inte hade kladdat blod på dörren!
        Jag skulle nog bli lite sur om jag förvägrades påskägg och dito mat, men kanske inte riktigt så illa…

      • Anders E Says:

        Underbar understreckare! Tack så hjärtinnerligast. En del detaljer är ju helt fabulösa. För det första att matematik som vetenskap i Europa överlevde i stort sett enbart för att man måste hålla rätt på exakt när påsken inföll, och för det andra att den gregorianska kalendern infördes (att införa en ny kalender är banne mig ingen struntsak) enbart för att påsken höll på att hamna tidsmässigt fel. Att latinets ”computus” – som är ett så uppenbart ursprung till ett engelskt begrepp avseende en modern högteknologisk företeelse utan vilken vi icke hade kunnat sitta här och gagga – får betraktas som marsipanrosen på prinsesstårtan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: