Kanske den bästa titeln i vetenskapshistorien

Edward Somerset (ca 1601 -1667)

Edward Somerset,  markis av Worcester, var inte bara adelsman och politiker — han var uppfinnare också.

Med tiden lyckades han skrapa ihop hundra stycken hugskott, och för att hålla ordning på allesammans skrev han ett ett verk som fick den magnifika titeln:

A century of the names and scantlings of such inventions as at present I can call to mind to have tried and perfected which (my former notes being lost) I have, at the instance of a powerful friend, endeavored now, in the year 1655, to set these down in such a way, as may sufficiently instruct me to put any of them in practice. 

Det verkar ha tagit ett tag bara att pränta ner själva titeln — under alla omständigheter kom inte själva boken ut förrän 1663.

Själva uppfinningarna är en rätt blandad kompott: här stöter vi bland annat på ett osänkbart skepp, en flytande trädgård (”ett flytande nöjesfält med träd, blommor, matsalar, och fontäner, vatten för alla slags fiskar, snö där man kan förvarar vinet, utsökta badställen och liknande”) — och icke att förglömma ”ett universellt, systematiskt symbolsystem, lätt att skriva, och likväl begripligt på alla språk” (Somerset utvecklar tyvärr inte sin beskrivning av detta fantastiska symbolspråk — i likhet med en viss m. Fermat fick han kanske slut på papper).

Och — visst ja — mitt i klappgröten dyker det upp en ritning på en mycket tidig ångmaskin.

Jag vet inte vad som hände. Markisen kanske slank in på något nytt sidospår, eller tappade bort sina papper igen, eller inte hade någon mäktig vän som tvingade honom att slutföra projektet.

Annars hade den industriella revolutionen kunnat inträffat hundrafemtio år före schemalagd tid …

Markisen verkar själv ha anat att ångmaskinen var hans mest minnesvärda uppfinning, och bad om att få bli begravd med en modell av den. Och 1861 ryckte ett gäng victorianska vetenskapshistoriker ut från Science Museum i London för att öppna graven, hylla steampunkens första profet och bända loss ångmaskinsmodellen ur hans dammiga skelettgrepp.

Döm om deras besvikelse när de lyfte på locket och inte hittade något alls i kistan — förutom de vaacumtorkade resterna av andra markisen av Worcester. För att inte känna att allt hade varit förgäves stal en av gravöppnarna en av Somersets fingernaglar — ett lite snöpligt slut på denna närmast Indiana Jones-betonade jakt efter den första ångmaskinen.

(Upplysningarna om Edward Somersets bok hittade jag i Arika Okrents underhållande och intressanta In the Land of Invented Languages — Okrent skriver personligt och påläst, spirituellt och smart, lite grann som de andra stora stjärnorna inom gonzovetenskapsjournalistiken, Bill Bryson och Mary Roach. )

Annonser

15 svar to “Kanske den bästa titeln i vetenskapshistorien”

  1. Gunnar Gällmo Says:

    En sak jag har emot svenska förläggare är deras benägenhet att korta titlar. Långa och fina skall de vara. Jag grät blod när ”The Case of Charles Dexter Ward” blev ”Gengångaren” (fast det rättades till i en senare upplaga på annat förlag), och när ”I Have No Mouth And I Must Scream” blev ”Det tysta ropet”.

    • David Says:

      Det drabbar även svenska titlar. Min andra publicerade SF-novell i Nova Science Fiction döpte jag till Den levande stadens fångar (jag ville att titeln skulle låta lite trettiotalspulpig) men redaktionella krafter strök ner den till Stadsliv — ett exempel på att en vits inte alltid förhöjer den litterära effekten, synes det mig.

  2. Magnus Bark Says:

    Jag föredrar nog den grafiska formgivningen från 1600-talet.

  3. Robert Huselius Says:

    På Katrineholms stadsbibliotek fanns en gång en bok med den fantasieggande titeln ”Karl XII:s överarmsskada med fraktur och röntgentäta fragment”. I två band!

  4. Dvärghundspossen Says:

    Det är ju en typisk sån där grej man brukar läsa om i Populär Historia! ”Du trodde att X uppfanns av A år 1872, men i själva verket hade B uppfunnit X redan 1509!”
    Bl a har jag i den tidningen (eller nån snarlik publikation, finns ju många i genren) läst om att man uppfann nån sorts bazooka i Indien för flera hundra år sen, men den slog inte riktigt igenom eftersom den hade en tendens att när som helst explodera. Såna grejer har dom jämt.

  5. vistet Says:

    Jag trodde att det var här jag läste om de första ångmaskinerna : Hero´s tempeldörrar. Han uppfann tydligen oxå den första myntautomaten ( vilket påminner om kommentaren om Newton i Liftarens Guide : visst ja , gravitationen – men ”inventor of the catflap – pure genius !”)

  6. Ahrvid Engholm Says:

    Vistet:
    Heron brukar han vanligen skrivas. Och ångan var inte i tempeldörrarna (har för mig de drevs av fallande vikter) utan han gjorde en ”ångkula”, en sorts tidig ångturbin.
    Uppfinningarnas historia är fascinerande.

    –Ahrvid

  7. vistet Says:

    Beskrivningen i Wikipedia är att vikterna är vatten , som drivs från en behållare som hettas upp på altaret till drivsystemet : ”Another engine used air from a closed chamber heated by an altar fire to displace water from a sealed vessel; the water was collected and its weight, pulling on a rope, opened temple doors.”

  8. Ahrvid Engholm Says:

    Viset:
    Här en bild och förklaring till Herons ångturbin.

    http://montaraventures.com/blog/2008/02/16/diy-steam-engine/

    Det är en mycket bättre kandidat till ångmaskin än en *engångsöppnande* dörrfunktion som måste svalna och vänta på nolläge innan den kan utgöra envägsarbetet en gång till.

    –Ahrvid

  9. vistet Says:

    Aelopilen var väl snarast ett uppvisningsobjekt , kan inte se att Heron gjorde något försök att beskriva kraftöverföring från den.
    Hans egen beskrivning av ”mekanism A38” för att öppna tempeldörrarna förklaras väl här :

  10. vistet Says:

    Min favorittitel bland medicinska artiklar från förra året : ” How not to train your dragon . A case of Komodo dragon bite.”

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25772822

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: