Uttag från Litteraturbanken

god jul

Minnesgoda läsare kommer kanske ihåg att signaturen Red. gjorde reklam för Litteraturbanken i en kommentar till bloggposten om S A Duse. Den svenska deckarnestorn finns bara som e-text  på nätet, och alltså inte ännu i epub-form — men det gör åtskilliga andra klassiker (ni hittar en lista HÄR).

Nu har jag dessutom upptäckt att böckerna går att ladda ner direkt i läsplattan. Jag och en mig närstående källa låg i sängen med varsin iPad och frossade i det litterära julbord som välgörarna på Litteraturbanken dukat upp.

Jag laddade ner ett antal favoritböcker. De flesta äger jag förstås redan i tidstypiska utgåvor, men nu kan jag bära dem med mig överallt och behöver inte rota i bokkartonger för att återstifta bekantskapen med t ex Strindbergs superba skildring av den griniga gryende högmedelåldern i kortromanen Ensam. När jag första gången läste boken någon gång i mitten på nittiotalet kände jag mig inte alls lika drabbad av den skoningslösa snabbkarakteristik av femtioåringens själstillstånd  som återfinns i inledningen:

”Efter tio års vistelse i landsorten är jag åter i min födelsestad
och sitter nu vid ett middagsbord bland de gamla vännerna. Vi
äro mer eller mindre femtioåringar allesammans, och de yngre
i sällskapet äro över fyrtio eller omkring. Vi förvånas över att vi
icke ha åldrats sen sist. Det syns visserligen litet grått i skägg
och vid tinningar här och där, men så finns det också de som
blivit yngre sedan sist, och de erkänna att vid deras fyrtionde år
skedde en märkvärdig förändring i deras liv. De kände sig
gamla och trodde livet vara mot slutet; de upptäckte sjukdomar
som icke funnos; överarmarne styvnade och de hade svårt att
dra på överrocken. Allting föreföll dem gammalt och utslitet;
allting upprepades, kom igen som evigt enahanda; det unga
släktet trängde på hotande och tog ingen notis om de äldres
bedrifter; ja, det förargligaste var att de unga gjorde samma
upptäckter som vi hade gjort och vad värre var, de buro fram
sina gamla nyheter som om de aldrig varit anade förut.”

(Ladda ner hela boken som epub-fil genom att klicka HÄR)

Och för den som vill bilda sig en uppfattning om hur den mulne titanen var som person kan jag även rekommendera Albert Engströms oväntat intima och chosefria porträtt av vännen i August Strindberg och jag. Läs tillexempel om Alberts chockartade reaktion när han råkar prova vännens avlagda pälsmössa och inser att mannen med den svenska litteraturens största eld har en skalle stor som en kokosnöt:

”Men ett par dar efteråt kom jag av miss-
tag att dra ner den från hyllan och provade
den par curiosité. Jag blev nästan rädd. Jag
tror att jag aldrig träffat på ett mindre
huvud än Strindbergs. Det var helt enkelt
abnormt litet. Det var naturligtvis därför
han var så noga med lejonmanen. Hade han
klippt sitt hår kort, skulle han sett monstruös
ut. Men när han badade, kom denna egen-
domlighet fram. Han dök vanligen på hu-
vudet och såg när han kom upp ut ungefär
som en mindre vikarsäl. Han dröjde alltid
länge i sin badhytt eller bakom sin badbuske.
Och när han kom fram igen var håret väl
torkat och ordnat som han ville ha det.
(Ladda ner hela boken HÄR)
Andra böcker som jag kan rekommendera: Almqvists Drottningens juvelsmycke  — bland annat för den hallucinatoriska, drömlika scenen som skildrar tumultet på Operan efter mordet på Gustaf den III (finns HÄR). Henning Berger som bjuder på något såpass ovanligt som superba svenskspråkiga skräcknoveller i Spöksekretären — en bok som skrämde mig sömnlös cirka 1972 (finns HÄR) — för att inte tala om alla utsökta Hjalmar Söderberg-texter – Doktor Glas, Hjalmar Birck u s w. Ja — jag kunde hålla på tills dopparedagen randas, men jag rekommenderar er i stället att botanisera på egen hand i denna digitala oas …

scary snögubbe gott nytt år

Annonser

6 svar to “Uttag från Litteraturbanken”

  1. annalenalod Says:

    Du har nästan övertygad mig om att jag ska ge mig själv en padda i julklapp. Får bli efter jul. Har tidigare laddat en massa äldre litteratur till mobilen, lite svårläst men ok om man förstorar texten, där fanns exempelvis Sherlock Holmes samlade. Gillar tanken att om tåget fastnar i en snödriva och allting annat jag har med mig är läst så kan jag läsa klassiker så länge strömmen håller!

    • David Says:

      Ja — jag som alltid har brukat släpa med mig minst tre böcker när jag är på resa — och en gång liftade till Skåne med en ryggsäck full av böcker, däribland Verner Von Heidenstams samlade verk — tycker ju att det är trösterikt att veta att man har åtminstone femhundra böcker i sin iPad — oräknat alla de hundratals inscannade nummer av Lois Lane- och Jimmy Olsen-tidningarna som också finns i läsplattan.

      Jag har själv Sherlock Holmes komplett i Paden — trots att jag har läst många av novellerna och romanerna så många gånger att jag nästan har nött ut dem. Men apropå det kan jag tipsa om Sherlock Holmes i ny belysning av Frans Oskar Wågman som finns på Litteraturbanken — en mycket tidig Sherlock Holmes-parodi som utger sig för att berätta den osminkade sanningen om den store detektiven. SH har fel i sina slutledningar stor del av tiden, och doktor Watson verkar hjärtligt trött på sin världsbekante kamrat:

      – Bo ni själf tillsamman med Holmes i tre
      runda år, som jag gjort, och säg sedan, om ni
      finner det angenämt! – Jag blef helt bestört öfver
      den upphetsade ton, med hvilken doktorn uttalade
      orden.
      – Huru, doktor? Fann ni ej den bekanta
      bostaden n:r 221 B Bakerstreet idealisk?
      – Jag skall anförtro er en sak, sir. Man har
      undrat, att jag gifte mig hals öfver hufvud – se
      min bok »De fyras tecken» – utan att äga en
      styfver och utan praktik, men ser ni, sir, jag gjorde
      det endast för att komma från Bakerstreet.
      Hela mitt ansikte bildade ett stort frågetecken.
      Jag behöfde dock ej öppna munnen för att få svar.
      Doktorns tunga liknade dessa väldiga maskinhjul,
      hvilka äro så svåra att sätta i gång, men sedan
      knappt kunna stannas.– Ni undrar, hur det var där vid Bakerstreet – fortfor han. – Jag skall säga er det med ett
      ord: smutsigt. Jag skall ej tala om fläckarna på
      mattor, möbler och tapeter, resultaten af Holmes’
      evinnerliga experiment med syror och vätskor, jag
      nämner bara visiterna af hans frivilliga detektivkår
      af Londonska gatpojkar, hvilka 2 à 3 gånger i
      veckan levererade oss prof på alla de olika sorter
      af gatsmuts, som kunna uppsökas i vår med detta
      ämne så rikt välsignade hufvudstad.
      – Naturligtvis tämligen obehagligt – med-
      gaf jag.Det fanns dock sådant, som var värre. Jag
      konstaterar, att jag aldrig fick någon ro. Vid de
      ständiga besöken af klienter skulle jag sitta inne
      som vittne och historiograf, och allt emellanåt
      måste jag med på nattliga spaningar. Detta kunde
      jag emellertid fördragit, men Holmes’ gnisslande
      på fiolen, ibland nätterna igenom, nej sir, inga
      nerver i världen stode ut därmed. När det pågick,
      jagade det sömnen på flykten, och när det slutat,
      hörde man det både vakande och sofvande hela
      veckor.
      – Jag har läst i edra böcker, att mr Holmes’
      sätt att traktera sitt instrument var litet egendomligt
      – ansåg jag mig böra säga.
      – Egendomligt, sir? Säg infernaliskt. En
      natt filade han i fyra timmar på två toner, lång-
      samt, likbjudaraktigt, alltid på samma två toner.

  2. Bantil Deken Says:

    Tack för tipset om LItteraturban~ken. Jag har gjort mina första uttag nu. Men jag kommer läsa dem i fånen snarare än i paddan. Paddor lämpar sig bäst för saker med bilder enligt mitt förmenande. God jul.

    • David Says:

      God jul själv (eller kanske snarare god fortsättning)! Det återstår att se om 2013 blir året då jag slutgiltigt omvärderar Klarkash-Tons frodiga adjektivbuketter …

      Personligen betraktar jag iPaden som en schweizisk armékniv för allehanda mediahantering — filmskådning, läsning, surfning och Spotifyspellistredigering — men jag har för säkerhets skull även en annan eläsare med s k digitalt bläck. Den har dessutom fördelen att läsningen inte lika lätt störs av en plötslig lust att googla för att t ex försöka utröna hur lång en aln är (en svensk aln är 59 centimeter kan jag meddela).

  3. Max Says:

    Du som har läst nästan allt, har du läst den här?

    http://www.amazon.co.uk/exec/obidos/ASIN/0595094724/b3ta-21

    • David Says:

      Se där ännu ett hål — på så många nivåer — i min allmänbildning. Något misstänkt också att Amazonrecensionen av signaturen ”A customer” verkar vara avfattad på samma ledbrutna engelska som själva boken …

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: