Blänkare på bloggen, fräsare på Facebook och glitter på Twitter …

DSCF9231

Kolla mig! Jag bryter igenom bruset!

… det är inte klokt vad man får ligga i för att — brrr — ”bygga upp sitt varumärke.” Själv hör jag till en generation som tycker att det känns  lite märkligt att betrakta sig själv som en produkt (Om jag  måste vara en vara vill jag vara ”Konsums blåvita David Nessle”. Med en vag smak av planekonomi.)

Men — välkommen till tjugohundratalet. Det är bara att bita i den sura USB-kabeln och inse att om man ska ”överrösta bruset” så måste man faktiskt ”jobba målmedvetet med sociala media”.

DSCF9243

Serietekets Ola Hellsten presenterar mig i så välvilliga ordalag att jag blir helt generad. Min personliga hagiograf  Ahrvid Engholm — i den grågröna t-shirten — gör sig redo för att anteckna de aforismer som likt ambrosianektar kommer att börja sippra fram ur min mungipa, och en okänd åhörare väntar i andlös spänning på att jag ska ta till orda.

Inom kort kommer jag alltså att hyra in en mediakonsult som lär mig att ”släppa mitt varumärke fritt”, vilket såvitt jag förstår innebär att man erlägger fantasibelopp för att låta en floskelspottare med dyr frisyr ramponera ens livsverk på en pisskvart.

Uff … vad hände? Nu blev jag så där sjuttiotalstrilsk igen. Mitt i det här som skulle bli ännu en skamlös sales pitch.  Det är en schizofren värld vi lever i. Eller jag i alla fall.

Nå  — åter till det s k ”ämnet”, som fortfarande väntar på att få göra något slags Hitchcock-cameo i det här inlägget, mödosamt kåkande på en basfiol.

DSCF9253

”Why is Lois Lane lashing a wooden puppet of Superman?” En helt berättigad fråga kan det tyckas.

Få se nu … var var jag?

Jo! Just det! Som illustrationerna till det här inlägget antyder höll jag det där föredraget på Kulturhuset/Serieteket i söndags, och det gick alldeles utmärkt om jag får säga det själv … [Förf. går ett par varv med håven och ser ut som en korsning av en blöt hundvalp och en botfärdig Hugh Grant].

Så nu sitter jag här med ett ego som är mindre svältfött än på länge och vill passa på att slå på trumman för kommande ”Kolla på mig!”-evenemang.

Det mest akuta är min lettländska resa 3-7 april — vi har lyckats skrapa ihop en smärre skolklass så här långt, men nu nalkas sista anmälningsdatum skoningslöst: efter helgen kommer det att vara för sent att anmäla sig. Så PASSA PÅ NU! Det här är SISTA CHANSEN!

Vem vet? Det här är kanske även sista chansen att åka med mig till Lettland och möta tövädret — både historiskt och bokstavligt — en FEMDAGARS UTFLYKT till det ABSURT LÅGA PRISET 4650 KRONOR. Och den som vill LYXA TILL DET och  VÄLTRA SIG I ÖSTSTATSKOMFORT kommer faktiskt undan med den nästan lika SKANDALÖST FÖRDELAKTIGA SUMMAN 5950 KRONOR.

Mer information — bland annat om hur ni anmäler er — hittar ni på HERODOTOS HEMSIDA.

DSCF9296

Kameleont på Kulturhuset — jag smälter samman med mina serier

Ja — det där gick ju alldeles utmärkt. Helt utan att det stor en konsult med dyr frisyr bredvid mig och viskade ”målimplementering!” och ”Kvalitetssäkrade personalinsatser!” i mitt öra. Vem vet — jag kanske finner mig tillrätta i tjugohundratalet trots allt …

Men nu lovar jag i alla fall att låta bli att göra reklam ett tag här på bloggen. Dessutom lovar jag att skämmas en smula över allt säljeri som har förekommit senaste tiden …

(Alla foton ovan är tagna av min kompis Maria, som för övrigt fyller år samma dag som bloggen — 15 januari.)

Senare tillägg: Förresten … innan jag inför det här temprorära reklamförbudet borde jag kanske passa på att tala om att Den maskerade proggarens stora röda går på bokrean i år — 55 kronor kostar den t ex på ad libris HÄR — så BRÅTTOM BRÅTTOM BRÅTTOM! BILLIGT BILLIGT BILLIGT! som det brukade stå på skyltarna utanför leksaksaffären Ballonghålan i Vasaallén i Göteborg på åttiotalet …

Advertisements

14 svar to “Blänkare på bloggen, fräsare på Facebook och glitter på Twitter …”

  1. Spiring Says:

    Jag gillar andra bilden skarpt – ”David Nessle trollband den månghövdade skaran på Kulturhuset i söndags” – även om den kanske inte känns så… eh… glamorös. Och kameleontbilden är fantastiskt tjusig, jag tycker mig dessutom se stora likheter mellan tröjans motiv (kapten Marvel, antar jag, jag är inte så insatt i de där kalsongnissarna) och tröjans bärare.

    • David Says:

      Jo — andra bilden är väl den som bäst dokumenterar det faktiska skeendet. Och jag slickar tacksamt i mig komplimangen att jag skulle vara lik Kapten Marvel (du gissade förstås helt rätt).

      Serietecknaren Jules Feiffer skrev f ö mycket roligt i sin bok om Golden Age-superhjältar om hur Kapten Marvels utseende förföll allteftersom den juridiska kampen mellan DC-förlaget och Fawcett (KM:s förläggare) framskred:

      ”The Superman people said that Captain Marvel was a direct steal. The Captain Marvel people said what do you mean; sheer coincidence; isn’t there room for the small businessman; we don’t know what you’re talking about. It went on that way for years, but the outcome was clear form the start. Captain Marvel fought hard but he was a paper tiger. One wondered whether he was beginning to drink. He was losing his lean, Fred MacMurray look, fleshing out fast in the face, in the gut, in the hips, moving onward and outward to Jack Oakie.”

      Jag hoppas alltså att jag är mera lik Fred MacMurray (den livsfarligt amoröse försäkringsagenten Walter Neff i Billy Wilders noirmästerverk Double Indemnity)…

      … och inte alltför lik Jack Oakie (det stolta landet Bacterias självhärskare Benzino Napaloni i Chaplins Diktatorn) …

      … Ja — se där hur jag lyckas vända en komplimang till A) en triviautläggning B) ett Glaset-är-halvtomt-resonemang … Jag borde skämmas. Igen.

  2. Spiring Says:

    Proggaren är förresten ännu billigare på Bokus, 49 kr. Dessutom stöder man då gamla fina medlemsägda KF istället för det mediemonopolistiska Bonniers. Vilket säkert Proggaren själv skulle nickat gillande åt.

    • David Says:

      Ah — tack för detta! Jag hade ingen aning om att Bokus var det blåvitare allternativet (även om namnet — och loggan — borde ha satt mig på spåret) …

  3. kris08 Says:

    Kanske blackhat kan anlitas för den internationella lanseringen av bloggen:

    ”It carries pleasant material.”

    • David Says:

      Jag ska se om jag kan komma i kontakt med det litterära snille som har skrivit Blackhats kommentar — jag misstänker att det är samma person, eller Markovkedjematade robot — som formulerar alla vagt smickrande, vagt syntaktiska kommentarer som spammens trollkarlar i sin nåd låter regna över bloggen …

  4. Bobbo Says:

    Ja, kamelont-bilden är riktigt bra. Utläggningen om blåvit David Nessle fick mig att tänka mig hur blåvitts serietidning hade sett ut. Det var en lite roligt tanke.

    • David Says:

      Jag börjar genast fundera över vilka serier som ingår i en blåvit serietidning. Det enda jag är helt säker på är att barnserien — det lite billigare alternativet till Dennis — är Peo …

      • Fredrik Tersmeden Says:

        Svenska Mad gjorde ett nummer med blåvitt omslag i skarven 70-/80-tal. Under namnet stod det med stora vita bokstäver på blå botten ”TIDSKRIFT”.

      • David Says:

        För mig är svenska Mad alltid den Blåvita Satirtidningen framför andra … Särskilt när de ägnar sig åt sina patenterade standardskämt:

        SKÄMT 1 (Det s k ”skämt1”)

        Person 1:
        I den här lådan har jag en mängd av [en icke önskvärd substans] och i den andra lådan har jag en mängd av [en åtråvärd substans]. Vilken av dem ska jag ta?
        Person 2: Tittarna/lyssnarna/läsarna/restaurangbesökarna märker ingen skillnad.

        SKÄMT 2:

        (Lite svårare att kodifiera — jag får exemplifiera i stället)

        Person 1:
        Den här kärleksscenen kommer få biobesökarna att gråta …

        Person 2:
        Du menar för att den är så gripande?

        Person 1: Nej, för att den är så USEL!

        I princip en variant på Skämt1, som ni ser. Jag har alltid undrat lite över person tvås stickreplik. Varför kommer hen/hun/den/det med den?

  5. Sabina Says:

    Haha…! Bra sagt och skrivet…. :) Hur du än presenterar dig tror jag det blir roligt och därför säljbart… om du VILL alltså. Du har säkert redan publik/läsare nog att själv nå dem du vill nå. Så varför inte pröva själv på fb m.m.? (Vill du vara blåvit så vill du…) Vad ska du ha en ”floskelspottare” tilll…? Jag har jobbat med såna i andra sammanhang (forskning kemi) och där finns aldrig tid för genialitet eller idéer – bara pengar. Så tänk dig för!! Det är lättare att sälja sig än att ta tillbaka kontraktet…

  6. Fredrik Says:

    Efter att ha sett ditt senaste alsters omslag måste jag fråga: var Skäggmanslaget sin tids Avengers?

  7. Ahrvid Engholm Says:

    Min rapport från föredraget har publicerats på SKRIVA-listan (som man bör gå med på om man är intresserad av att skriva, framför allt noveller; maila skriva-request@freelists.org med subject/ärenderad ”subscribe”), och finns här:

    http://www.freelists.org/post/skriva/David-och-greker

    Det är en kombirapport med intressant från Grekiska kulturhuset också, för samma dag bevistade jag en pryl där också.

    –Ahrvid

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: