Huvudnyheterna 11 — Jönsson, Karpaternas gissel

HUVUDNYHETERNA — NU MED LJUDKVALITET!

lukas

(Eller högerklicka för allt i världen och spara HÄR)

I stället för demonstration — låt oss gå ut på en trevlig konsensuspromenad. Hellre än att förbanna mörkret väljer vi att flytta dagen. Jultomtens lillebror är en tangocharmör. Tiden och fysiken är plastiska  i serier och tecknad film — och dagens actionfilm lyder  under samma fysikaliska lagar som Bugs Bunny. Alexander Lukas heter Bramstorp Andfågel. Jönsson och hans förbålda mandolin är Karpaternas gissel.

Stålhammar förklarar fysiken i Tex Avery-filmer (och verkligheten) med hjälp av en slinky som han hänger ut från balkongen, och David kontrar med en fragmentarisk framställning om hur slinkyn uppfinnare Richard T James slank iväg till Bolivia med sina miljoner och gick med i en religiös kult — i alla fall om man ska tro hans hustru Betty. (En betydligt mer heltäckande skildring av Slinkypionjärens öden och äventyr återfinns på The Straight Dope.)

richard-james_thumb5Richard T James betraktar sitt verk och finner det gott.

Detta och mycket annat hinner vi avhandla  i veckans avsnitt av Huvudnyheterna, som nu alltså även fått bättre ljud. När våra lyssnare klagade slog det oss att en av oss faktiskt har jobbat professionellt som ljudtekniker och dragit i reglage  åt lokala västsvenska förmågor som Håkan Hellström. Tyvärr var det inte den personen som hittills hade haft hand om ljudet — så vi lät Jacob ta över batongen/mikrofonen. Resultatet lät inte vänta på sig — det här avsnittet har bättre hörbarhet än något av de tidigare.

Rättelser och felningar: David  gör gällande att det är borduriern Pleksy Gladz i L’Affaire Tournesol som står bakom stora mikrofonskogar i TV — i själva verket är det väl främst general Tapioca i Tintin et les Picaros.

Tapioca

Vidare försöker samme David förtvivlat förklara  varför månaderna är felnumrerade (september = 7, oktober = 8 osv.) vilket han  misslyckas med eftersom han glömmer nämna att det romerska nyåret infaller vid vårdagjämningen. Vi skyller på att hans lärda utläggning systematiskt saboteras av  hans psykande psykologkamrat Stålhammar, som håller på med illistiga mindgames.

j lot 1542Bentons lag — ”X countrykarriär går möjligen bättre om X blir ihop med den uråldriga förläggaren Y”.

Samme Stålhammar talar en stund om Bentons lag innan han googlar och inser att han menar Benfords lag.

I slutet av avsnittet påstår Jacob vidare att vi har pratat om flygsäkerhet — vilket inte stämmer, eftersom vi har använt den inspelning som han gjorde av vårt samtal, och inte den som jag påbörjade ett par minuter tidigare — det var denna dubbla upptagning som ledde till talet om mikrofonskogar.

Advertisements

25 svar to “Huvudnyheterna 11 — Jönsson, Karpaternas gissel”

  1. Fredrik Tersmeden Says:

    Ah, LP:n ovan måste vara den till vilken min skivsamlings enda (och på oklara grunder inköpta) Barbie Benton-singel hör.

    • David Says:

      … vilket än en gång ger oss tillfälle att förundras över vilka objekt som man kan lyckas bli nostalgisk över — det verkar inte finnas någon botten i denna brunn …

      • David Says:

        Fast du kanske inte var så mycket nostalgisk som perplex över ditt ungdomliga oförstånd …

      • Fredrik Tersmeden Says:

        Nja, till saken hör att jag inte alls var särskilt ung när skivan inköptes – det skedde på en loppis för bara några år sedan. Skall jag vara ärliga var det nog mer p g a omslaget än av några större förväntningar på det musikaliska innehållet…

      • David Says:

        Okej — grunderna var m a o inte så oklara som det i förstone verkade …

      • Fredrik Tersmeden Says:

        Ja, jag var kanske mer ute efter en spelkamrat än efter något att spela…

      • David Says:

        Jag frestas att begå en stor serietecknarsynd — nämligen att citera mig själv. I mitten av nittiotalet tecknade jag ”Hitta partner, det stora IQ-testet”:

        Bildtext: Dunkla kommersiella krafter utnyttjar vår längtan

        En ensam man: Jag sökte kärlek och gemenskap, men av någon anledning fick jag tag på den här tvålen istället.

  2. Fredrik Tersmeden Says:

    Singeln i fråga:

    http://www.fanpix.net/picture-gallery/barbi-benton-picture-20387840.htm

    Hur det är med tvålen vågar jag inte säga men nog är det litet vaselin på linsen?

  3. bark Says:

    Har ni tagit upp fenomenet sjuttiotalsfemtiotal än? Och dess kusin sextiotalstjugotal?

    • David Says:

      Nej — men jag tackar för terminologin — och tar emot –! Jag förstår precis vad du menar… känns som ett givande ämne för framtida reflektioner …

      • Fredrik Tersmeden Says:

        Oh, sextiotalstjugotal – det har jag en hel liten avdelning för i min skivsamling. T o m gamle Paul Whiteman gjorde något slags sista comeback i den genren med uppspeedade nyinspelningar av sina gamla hits.

  4. vistet Says:

    Undrar vem förebilden för general Tapioca var ? Tintin hos gerillan kom tre år efter kuppen i Chile , man kunde ha väntat sig lite mer Pinochet-referenser. ( enligt Wikipedia fanns det en Pleksy Gladz- referens med från början : överste Sponz får en ångestattack efter att råka förstöra en byst av honom i San Theodoros. Sidan ströks eftersom det blev 63 sidor istället för 62 )

    Man kan bara gissa hur Herge skulle ha klarat av dagens ärekränkningslagar : att Auguste Picard hade självironi nog att hantera professor Kalkyl var ingen stor överraskning : han valde själv att posera med tehuva på huvudet som skyddsutrustning efter att ha flugit upp på sjutton kilometers höjd.

    Vapenhandlaren Basil Zaharov/Basarov däremot , utan att ens ändra förnamnet …

    http://korta.nu/basarov2

    • David Says:

      Väldigt intressant det här med alla samtidsreferenser i Tintin, som numera tenderar att susa förbi en bra bit över läsarens huvud — sånt som Karol den andre i Rumänien och Ottokars spira. Och Zaharov/Zacharov/Basarov-grejen hade jag ingen aning om — stort tack för detta!

      • vistet Says:

        Jag har väl antagligen redan tjatat om det här , men Hänt i Veckan versionen av professor Kalkyls äventyr & ättlingar :

        Auguste Picard konstruerade den första tryckkabinen , för ballongflygningar , inte flygplan. Den berömda bilden i skyddsutrustningen här : http://korta.nu/piccard . Hans tvillingbror och fru flög också upp på samma höjder , vilket innebar att Jeanette Piccard höll det kvinnliga höjdrekordet ända från tidigt trettiotal till Valentina Tjerovskaja , den första kvinnliga kosmonauten. Piccard gick vidare till att konstruera djuphavsubåtar – och nästa generation Piccard tog världsrekordet i dykningen ner till botten av Marianergraven.
        sista generationen : psykiatrikern Bertrand Piccard gjorde första jordenruntflygningen i ballong 1999 – och inga svenska medier greppade professor Kalkyl-vinkeln. Deltar nu i ett projekt att bygga ett soldrivet glidflygplan.

      • David Says:

        Jag har inget minne av att du har tjatat om det — och hursomhelst förtjänar det att trumpetas från hustaken med halvårsintervaller, på det att allmogen må lära sig allt om Auguste Piccard …

  5. vistet Says:

    Hoppsan , http://korta.nu/bazarov2 skulle det varit , förståss..

  6. Tusse Says:

    Observera kommatecknet: ”Allt kommer till den, som kan vänta” resp. bindestrecket i pratbubblan ”pous- siéreux” !

    • David Says:

      Hmmm — är det något slags Dan Brown-kod jag förväntas skönja här … Jag ser inte så mycket annat än att Kalle Anka-översättarna kommaterade en smula analt och ålderdomligt …

      • Tusse Says:

        Dels det, dels att poussière (damm) stavas med grav, resp poussiéreux (dammig) med akut accent! Man lär sig nya saker vare dag!

      • embla Says:

        Av texten (typsnittet) att döma skulle jag också säga att det är en av de tidigare årgångarna av Kalle Anka. Runt 1950-tal någonstans :)

  7. Martin Rundkvist Says:

    1. Slinkyns uppfinnare Richard T. James ägnade sig utan tvivel åt religiös kult, men han gjorde det väl inom ramen för en religiös sekt.

    2. Mikrofonskog: i en av Édikas serier finns en sådan mikrofonskog avbildad där en av mikrofonerna, om man tittar noga, är en stor styv manslem.

    • David Says:

      1. Finns det en betydelsedistinktion mellan kult och sekt som jag har förbisett? En kristen organisation kanske snarare bör kallas sekt än kult — så ingen börjar blanda ihop folk som dansar nakna kring Stonehenge i gryningen med Jehovas vittnen …

      2. Manslem — det My Little Pony fruktar mest av allt …

  8. vistet Says:

    Jehovas vittnen möter nakna ny-druider … det finns material för åtminstone en kort sketch här. Medans vi väntar på det så har Stephen Fry några in3ssanta kommentarer om kristna sekter & kulter :

    http://korta.nu/greatdisappointment

    Annars används väl sekt ganska otvunget nu utanför den kristna sfären när man talar om t.ex. de olika skolorna i tibetansk buddhism.

  9. Martin Rundkvist Says:

    Mitt bruk av ordet ”kult” är nog färgat av mitt umgänge med religionsvetare och historiker. De använder ordet uteslutande i betydelsen ”religiösa ritualer”. De kan nog tänkas gå med i allsköns sekter för att där bedriva kult, men det vore fullständigt otänkbart för dem att ”gå med i en kult”, jfr ”putsa en sjö”, ”rykta en näsa”.

    • David Says:

      Jag tror du har rätt — man går med i en sekt, men ägnar sig åt en kult. Hon gick med i sekten Ishtars vänner — men hon ägnar sig åt kulten av Ishtar. Engelskans Cult bör alltså ofta översättas med sekt …

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: