Det feminina fyrtiotalet

 

1a35325v

Det är lite egendomligt med könsfördomar — hur inrotade stereotyperna än är så rasar de som korthus så snart det blir kris.

Ett exempel: Om alla män är borta i Europa och bekrigar barbarer går det plötsligt alldeles utmärkt att låta mor i huset och hennes döttrar montera flygplanskroppar, svetsa fartygsskrov, konturstansa plåt. Det spelar ingen roll hur finlemmade och feminina de ser ut — tillochmed Marilyn Monroe drar sin skiftnyckel till stacken …

06839_normajeane_radioplanefactory-vannuysca-davidconover_jun-26-1945_02_122_959lo

… även om hon för tillfället  heter Norma Jean Doughtery (vill ni se fler bilder på mekaniker-Marilyn hänvisar vi till den här gamla bloggposten).

Paper Dolls

Det går tillochmed bra att låta tjejerna flyga planen — som man gjorde på Ferry Command — eller rent av sätta in dem i strid som skedde i Sovjet med bl a det femhundraåttioåttonde nattbombarregementet, de så kallade Natthäxorna

RIA "Novosti" photo

Maria Ivanovna Dolina — eller om ni så vill Мария Ивановна Долина — flottiljchef för det hundratjugofemte sovjetiska störtbombarregementet

Women-pilots

Flickorna på  Ferry Command är flygredo

Ja, kvinnorna tar tillfället i akt på alla fronter. En viss Frances Carroll blir bandledare och grundar The Coquettes, med den suveränt svängiga Viola Smith bakom batteriet:

Systrarna Ross visar i stället prov på ett annat slags feminin flexibilitet …

Systrarna  Ross sjunger Solid Potato Salad och utför det mest häpnadsväckande kroppsvrängeri  jag har sett i hela mitt liv.

Jag vet inte om det beror på att jag själv har lite ont i ryggen idag, men jag kan inte se det här klippet utan att grimasera en smula, och kände mig genast tvungen att kontrollera på Wikipedia att inte systrarna blivit rullstolsbundna genom sina övningar.

We_Can_Do_It!

Rosie the Riveter —  själva sinnebilden för styrka och självförtroende

Men efter ett tag kanske de könskonservativa krafterna började bli en smula nervösa. Fyrtiotalets unga kvinnor var nämligen inte så lite lössläppta, vilket det här klippet med Betty Hutton torde demonstrera:

När kriget väl var vunnet svängde tidsandan  raskt. Nu gällde det att mota tillbaka kvinnorna till hus och härd och försöka dämpa deras självförtroende och känsla av oberoende ett antal snäpp — vilket  förmodligen är  ett av skälen till att femtiotalets kvinnosyn  kom att bli så  krampaktigt konservativ.

Kort sagt: ett steg framåt och femton tillbaka.

1a35342v

Lunchrast på Lockheedfabriken, oktober 1942

(De fantastiska färgbilderna på Rosie the Riveters systrar kommer från Library of Congress Flickrflöde — ni hittar fler fascinerande fyrtiotalsfärgbilder HÄR. )

7 svar to “Det feminina fyrtiotalet”

  1. Gunnar Gällmo Says:

    Intet nytt under kjolen. Det finns historiker som tror att de gamla grekinnorna hade en starkare ställning i det auktoritära Sparta än i det ”demokratiska” Aten – eftersom spartangubbsen var ute och slogs för jämnan, så vilka fick då se till att det ekonomiska funkade på hemmaplan? (Ungefär som vikingahustrurna ett drygt millennium senare.)

    • David Says:

      Okej — lösningen är att lura i löskekarlarna att det är örlog i vassen så att de försvinner från hemmets härold … Okej. Jag tror jag börjar om: Lösningen är alltså att lura i männen att det är väpnad konflikt på gång så att de lämnar hemmafronten i fred. Något beklämmande i så fall …

    • Fredrik Tersmeden Says:

      Och sällan har vi väl – före 1900-talet – haft så många starka och mäktiga kvinnor i Sverige som under och strax efter stormaktstiden. Samma sak där: männen var stupade eller fångna hos ryssen och hustrurna fick driva gårdar, gods, bruk och annat där hemma.

  2. vistet Says:

    Rosie pastisch med Limor Fried från Adafruit här :

    http://vistet.posthaven.com/gissa

    adafruit syftar tillbaka Ada Lovelace som arbetade med Charles Babbage på the difference engine , den viktorianska drömmen om mekaniska kalkyler och mumma för steampunkförfattare – avstampet blev mycket William Gibsons och Bruce Sterlings bok som hette just .. The Difference Engine.

    • David Says:

      Ah! En gammal goding från våren 2011. Visst var livet enklare då, man tog dagen som den kom … var var jag … hursomhelst: både Babbage och Gibsons och Sterlings bok har förstås figurerat på bloggen förut, bland annat här:

      https://davidnessle.wordpress.com/2010/02/09/datorpionjar-forfoljd-av-positivhalare/

      F ö är Difference Engine fortfarande den enda riktigt bra Steampunkbok jag har läst — ja, vid sidan av Mörkrets Furste eller Djävulstornets hemlighet av den svenska steampunkens fader, Sam J Lundwall …

      • David Says:

        När jag googlar efter bilder på mörkrets furste upptäcker jag till min förtjusning att Lotta Olsson hyllade Lundwalls bok i DN häromåret:

        En av hans allra bästa böcker är ”Mörkrets furste” från 1975, en kontrafaktisk steampunkhistoria med mycket Jules Verne- och Sherlock Holmeskänsla, där luftskeppen flyger över London år 1916 och världen hotas, dels av en annalkande meteor, dels av ett sällskap anarkister i slängkappor och ansiktsmasker. Det är en kärleksfull pastisch på gamla kolportageromaner, och det vore ju inte en äkta Sam J Lundwall om det inte var full fart från början och spännande ända till slutet. Ska jorden gå under? Ska journalisten Hod lyckas rädda sin Mary och återvända till luftskeppet? Blir kommissarie Lohmann avslöjad av anarkisterna? Hur mycket hör Mörkrets furste genom sitt avlyssningssystem?

        Någon borde inte bara ge ut boken på nytt, utan göra en storfilm full av glänsande metall, mörka gränder och påpassliga falluckor i golvet. Han har alltid varit lite före sin tid, den äventyrslystne Sam J Lundwall, men det är egentligen nu i vår tid med dess behov av originella sagor han passar bäst.

        Hurra, säger jag. Resten av denna panegyrik återfinner ni här:

        http://www.dn.se/dnbok/brinner-for-sf-sam-j-lundwall-har-alltid-varit-fore-sin-tid/

  3. Thomas Hellström Says:

    När lugnet infinner sig ska samhällsbärarna tillbaka till spisen…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: