Klezmerswingens mysterier

Lana Truesdale och The Kingsmen frågar sig oroligt ”Who’s Yehoodi?”

Klezmerswingen rymmer många mysterier. Till exempel: Vem är egentligen den där Yehoodi? Varför utger han sig för att vara ett släktporträtt? Och varför stirrar han så lystet på vokalissan Lana Truesdales ryggslut i obevakade ögonblick (okej — det sista är kanske något lättare att begripa).

När jag snubblade över soundien härovan första gången cirka 2008 förstod jag ingenting — och den världsomspännande väven kunde inte skingra mysteriedimmorna. Men så här sex år senare har mängden extremt esoterisk och detaljerad information på nätet fullkomligt exploderat — särskilt på Wikipedia, ett uppslagsverk av aldrig tidigare skådat omfång.

Och ur detta ymnighetshorn av trivia har jag idag fått veta följande: mästerviolinisten Yehudi Menuhin gästade Bob Hopes radioprogram någon gång under sent trettiotal, vilket ledde till att den storhakade komikerns sidekick Jerry Colonna fick för sig att upprepa frasen ”Who’s Yehoodi?” programmet igenom.

11254

Inte mycket till skämt, kan man tycka, men folk ute i stugorna uppskattade det av allt att döma storligen, eftersom Colonna kom att upprepa repliken gång på gång i följande program (där Menuhin inte alls medverkade) tills den hade blivit ett ”meme” — så till den grad att amerikanska flottan valde att kalla ett tidigt stealthprogram för ”Project Yehudi”.

Yehoodi kom att bli ”a widely understood late 1930s slang reference for a mysteriously absent person” (om vi ska tro Wikipedia, vars artikel i ämnet som sagt har lärt mig allt jag vet om Yehoodi).

Och 1940 kom alltså cash in-låten, som Lana Truesdale och the Kingsmen framför så förtjänstfullt här ovan — och Marta Tilton och hennes sällsamma gycklarfölje framför något mindre förtjänstfullt här nedanför:

(De mest välkända versionerna av örhänget spelades annars in av storbandsledaren Kay Kyser och den heidi-hoande swingsensationen Cab Calloway.)

Enligt Wiki-tikeln kom frasen ”Who’s Yehoodi” även att bli ett slangigt — och lite förtäckt sätt — att fråga om en person var av judisk härkomst — ”Yehudi” är nämligen hebreiska för ”jude”.

Sången klingar rätt rejält av klezmer, som ju var en av de stora influenserna på jazzmusiken. Mollstämda och mera kromatiska låtar som Putting on the Ritz (av en viss Israel Beilin, bättre känd som Irving Berlin) kallades faktiskt internt av schlagerkomponisterna för ”jewish songs”.

My Little Cousin med Peggy Mann, Tommy Taylor och teddy Powells orkester

Ibland utgick jazzkompositörerna direkt från judiska folkvisor — detta gäller såväl sången My Little Cousin härovan som Andrews Sisters världshit Bei Mir Bist Du Schön, som tillochmed fick behålla yiddishtiteln.

Hur kort avståndet mellan klezmer och swing är kan man konstatera om man lyssnar på bandet The Yiddish Swingtette i fyrtiotalsradioprogrammet  Your Jewish-American Hour  — vilket man kan göra nedan, för jag har — inte helt överraskande — ställt samman en Spotifyspellista med mina klezmerjazzfavoriter (särskilt förtjust är jag f ö i reklaminslagen från Your Jewish American Hour för produkter som ”Hebrew National Meats” och ”Manischewitz’s Matzo Balls” )

 

 

 

Annonser

10 svar to “Klezmerswingens mysterier”

  1. åka Says:

    ”Bei mir bistu shein”, va? ”Schön” är nog en förtyskning.

    • David Says:

      Du har förstås helt rätt — ”schön” är den högtyska formen, som förmodligen ansågs finare i kanten än yiddiskans ”shein”. Eller också var det för att man inte skulle tro att Andrews Sisters uppvaktade den forna chefen för filminstitutet med komplimangen ”Herre Gud vad du är Schein!”

      • åka Says:

        Jag tyckte alltid att det var så konstigt att ”schön” skulle rimma på ”explain”. Allt föll på plats när jag lärde mig den riktiga titeln, och fattade att det var jiddish och inte tyska.

  2. J-h:n Says:

    Vilken lättnad att äntligen få ett svar på frågan om vem Yehoodi är! Jag har undrat sedan jag fösta hörde Cab Calloways version.

  3. J-h:n Says:

    Missa förresten inte Benny Goodmans And the Angels Sing, baserad på en traditionell ”freylich”, där trumpetaren Ziggy Elman gör ett fint klezmer-parti.

  4. Fredrik Tersmeden Says:

    När det gäller kletzmerns inflytande på jazzen bör man inte förglömma klarinettisten Ted Lewis (aka Theodore Leopold Friedman), ett enormt stort namn under 20-talet vars klarinettspel bl a inspirerade den unge Benny Goodman (även han av judisk börd). I denna Lewis tolkning av klassiska St Louis Blues blir de judiska influenserna definitivt märkbara i inspelningens senare hälft, inte bara hos ledaren Lewis själv utan även i Sol Kleins violinsolo:

    • Fredrik Tersmeden Says:

      Bland andra judiska träblåsare i 20-talets jazzvärld kan nämnas Nathan Glantz, här i ett ”kongenialt” nummer:

    • David Says:

      Ah! Jag hoppades just att det här inlägget skulle sporra dig att dela med dig av din aktningsvärda jazzsprängdhet! Nathan Glantz Yiddishe Charleston finns med på min spellista (vem kan motstå en sån titel?) men Ted Lewis hade jag ingen koll på tidigare …

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: