Archive for the ‘geografi’ Category

Musikens idiot, glömskans president och … John och Yoko?

juli 19, 2014

751123307

Denna mystiska bild — kontextlös och kryptisk, som så mycket på nätet — fick mig att försöka forska kring mötet mellan Karel Gott och John och Yoko.

Vi har väl olika sätt att se på Karel Gott. För mig är han framför allt den tjeckiske kitschkungen som sjöng in den odödligt bisarra tyskspråkiga versionen av Paint it Black med smäktande zigeuner-stråkar — och den ständigt självbelåtet smilande, men ganska skickliga jazzsångaren som dyker upp ibland i tjeckiska sextiotalsfilmer.

För författaren Milan Kundera var Gott ”Musikens idiot” i Skrattets och glömskans bok från 1979 ( ärekränkningsängsliga anglosaxer och fransoser bytte helt finkänsligt namn på schlagersångaren till ”Karel Klos”  i de engelska och franska utgåvorna av boken).

En ung Karel Gott gör sin pryl i filmen Kdyby tisíc klarinetů (Om tusen klarinetter, 1964)

Kundera kunde inte förlåta Gott för hans nära band till den repressiva Husakregimen, som administrerade den långa tjeckiska höst som följde efter Pragvåren och den sovjetiska invasionen. Kundera såg förhållandet mellan sångaren och diktatorn som symbiosen mellan ”Musikens idiot och glömskans president”.

120996

Karel Gott och Gustáv Husák hälsar  hjärtligt på varandra.

Frågan är vad John och Yoko ansåg om Karel när han plötsligt begärde audiens hos motkulturens okrönta kung och drottning i London 1971. Vad pratade de om? Svårigheterna med att breaka i Tyskland? Om sitt gemensamma germanska skivbolag Polydor?

De enda ledtrådar jag kan hitta är en tjeckisk intervju med Karel Gott, som jag med hjälp av Google Translate har lyckats förvandla till flytande rotvälska:

The most popular singer of socialist Czechoslovakia was a Johnom Lennonom and his wife Yoko Ono met in London in 1971. Stretnutie organized company Polydor, which represented not only in Germany Gotta, but also the beginning of the 60s, starting with the Beatles, who played in clubs in Hamburg.

”We clashed with the polhodinku in the office of publishing, there were also journalists.’ve Talked about that I would like helped that Lennon could rise in Prague,” he recalls Gott. ”I inquired of him, on conditions, he answered me that he certainly would not wish any royalties, but that the proceeds from the concert went to some charity thing, best for children. Immediately I have been remembering the SOS villages, where the care of abandoned children. ”

Man pratade enligt Gott med andra ord lite löst om något slags välgörenhetskonsert i Prag — vilket bör ha känts lite obekvämt för den världsledande rebellen Lennon med tanke på att det bara hade gått tre år sedan Warszawapaktens tanks slutade slamra över Prags kullerstenar …

Men eftersom jag inte har lyckats nå Yoko för en kommentar torde Gotts version vara så nära vi kommer sanningen …

 

 

Vanskapta Mussar i alla länder — förenen eder!

juni 24, 2014

Det är kanske svårt att föreställa sig — men det fanns faktiskt en tid när ingen människa på jorden hade sett Musse Pigg.

Det var först när figuren slog igenom på bred front i tjugotalets slutskede  — främst kanske tack vare ljudfilmsdebuten Steam Boat Willie (1928) — som det utbröt något som måste beskrivas som en global Mussefeber.

Musse-manians matadorer drog sig inte för något — de klädde t ex ut unga film-ingenuer till den behandskade råttan och lät dem jaga pianon kors och tvärs över en varietescen …

Photo 2014-06-22 21 46 58

Anny Ondra ÄR Varieténs Skälmunge — dessutom försöker hon sig på att vara Musse Pigg i ett minst sagt … öh … originellt nummer från filmen med samma namn (Die vom Rummelplatz, 1930).

Komikern George Burns sörjde varieténs död med de minnesvärda orden ”There’s no place for the kids to be lousy anymore” — och efter att ha sett  Anny Ondra i verksamhet tror jag mig ha fått en fördjupad förståelse för vad han menade …

Musses nyvunna ryktbarhet innebar förstås även att fansen — och cash in-makarna — inte var helt klara över hur den tillbedda gnagaren såg ut.

Photo 2014-06-22 22 51 19

Musse med lila byxor — och en något disproportionerlig Gretchen …

Tyska porslinskonstnärer hade till exempel ingen uppfattning om vad det skulle vara för färg på råttans byxor — de hade bara sett svartvita filmsnuttar — när de valde att skildra en erotiskt laddat möte mellan musen och en lättklädd beundrarinna.

Tidens Cosplayentusiaster var också lite vaga kring detaljerna när de formgav sina Musse- och Mimmi-kostymer …

Photo 2008-11-24 11 15 45

Musse och Mimmi bär rullskridskor. Jultomten bär … Kinky Boots?!

Photo 2014-06-22 22 04 08

Photo 2014-06-22 22 04 28

Serbiskt trettiotal — Musse och Mimmi är spöklika, ansiktslösa …

Photo 2014-06-22 22 55 33

Den lettiska Musse borde överväga att byta namn till Långben …

Photo 2010-09-08 03 45 55I Finland gjorde mussarna i stället ett något utsvultet intryck … (möjligen rörde det sig här om kyrkråttor.)

Photo 2014-06-22 22 42 06

… Medan  samma gnagare  i Soluppgångens Land nog gör klokt i att skära ner på sushin … och hur många fingrar har han egentligen? har han redan gått och blivit radioaktiv?

Den nipponesiska Musse Pigg genomgick sedermera en bantningskur innan han ställde sig till den inhemska krigspropagandans förfogande i en film som Disneykoncernen skoningslöst verkar försöka utrota från internet — länken i mitt tidigare inlägg om denna superba kuriositet dog tillexempel på kort tid. Som tur är har jag hittat en ny U-tubevariant. Bildkvaliteten är något sämre än sist — men vad annat kan man förvänta sig när man får se en sån här smått subversiv samizdat-spinoff …

 

De särpräglade coverversionernas schlagerfestival

maj 6, 2014

Les Pays-Bas … Neuf points!

Vilken är den mest egenartade coverversionen av en sextiotalspoplåt?

Är det möjligen Tyska Förbundsrepublikens Cindy & Bert som gör en djärv nytolkning av Black Sabbath-klassikern Paranoid? Här bjuds vi på såväl Nacht som Nebel och stora svarta hundar …

Nebel zieht in dichten Schwaden,
über´s Moor von Forest Hill.
früh gespenstich grenzt ein Irrlich,
es ist Nacht in Baskerville.

Wer verbreitet Angst und Schrecken,
Wer vernichtet was er will.
Jede sucht sich zu verstecken,
vor dem Hund von Baskerville.

Eller är det Hong Kongs bidrag — Josephine Siaios kantonesiska knasbolls-cover på Johnny Kidds Shakin’ All Over?

Vad tror ni om Paint it Black på tyska till ackompanjemang av smäktande zigeuner-stråkar med Tjeckoslovakiens egen Karel Gott-Strafe-England — som mest straffar Mick och Keith och Brian i det här fallet. Tyvärr har jag inte kunnat hitta någon version med rörliga bilder, men den hemvävda U-tubevideon är oväntat särpräglad, upptäckte jag just.

Särpräglad är även Indiens lokalt kryddade I Wanna Hold Your Hand, som  duett mellan Shammi Kapoor och Rajshree … (Fast om ordningen ska fram  är det Mohammad Rafi och Asha Bhosle som sjunger på ljudspåret.)

Ja, konkurrensen på coverområdet får nog sägas vara rätt mördande  — och nu har dessutom en ny storfavorit seglat upp på horisonten — Förenta staternas Ella Fitzgerald som helt oförskräckt gör hårdjazz av Creams Sunshine of your Love

Äsch. Jag kan inte bestämma mig. Jag ger guldmedalj till allesammans.

Man kan ju inte tävla i musik ….

Och då har vi inte sagt ett ord om någon av sångerna på nedanstående Spotifylista …

(Ja jag vet — det det blev en hel del favoriter i repris i det här inlägget —  det ligger liksom i sakens natur  …)

De tre farliga K-na: København, Kvinder og Kærlighed

april 30, 2014

Det er dejeligt, det är dåtid och det är Danmarks huvudstad …

Ordet ”Sporvogn” börjar inte på K med värsta vilja i världen — men det förefaller ändå vara ett centralt begrepp inom den lyriska danska pilsnerfilmen …

Ja, ni ser rätt här ovan — i vår förtrollade färd mot det förflutna har vi nått en punkt så avlägsen att Dirch ”Bocken” Passer är mager som en flaggstång …

Romantiken hänger tjock iluften — ej olik oset av nyss förkolnad Flæskesvær — och innan vi vet ordet av kommer vi i likhet med en viss Hans Kurt att vara …

Ja — eller en dejelig dräng, i förekommande fall. För vi befinner oss trots allt i Kongens By, där även hembiträderna uppträder — så att säga — hot-fullt

Som läsarna möjligen redan har anat försöker jag med detta få sagt att jag inte kan få nog av dansk pilsnerfilmsjazz och har sammanställt en smärre Spotifylista …

 

 

Den skandinaviska discons triumfer

december 16, 2013

Flamingo 11

Vilken skandinavisk discolåt har den mest övermogna, tidstypiska stämningen? Det är svårt att få full visshet — trots att jag redan tidigare varit och  sniffat på  frågeställningen …

Är det kanske Sten och Stanley med Le Freak (feat. Ebbe Nilsson)? där vi bland annat får veta följande:

Har ni hört!
skvallret ifrån stan?
varje plejs har tävlingar för barn!

Något senare hetsar Sten Nilsson på dansgolvets skälvande köttmassa som vore han besatt av själva Susanne Lanefelt:

Sten Nilsson: Kom ihåg
när bumpen först kom hit
Freaka nu med samma flit!

Kören: Ååh, Freak out! Le freak, c’est chic! Freak out!

FRAMSIDA

Sten och Stanley har även tolkat andra discoklassiker: ”Han kom till stan i fjol! Där är han — Daddy Cool! Han hatar bad och sol! Där är han — Daddy Cool!”

Ordet ”plejs” verkar  för övrigt vara centralt i sjuttiotalets discovokabulär. Som Exhibit B vill jag framhålla  Flamingokvintettens version av Funkytown som inleds så här:

Vill du hänga med till ett plejs det svänger om?
Bara dra iväg till Funkytown och träffa dom.

Dom som snackar om de’
snackar om de’
snackar om de’
snackar om de-e!

Dom som snackar om
snackar om
snackar om
draa-get!

Den svenska  mästaren i störtskön sjuttiotalsslang måste ändå vara Hans Edler — han har fermt försvenskat You’re the One That I Want från Grease till Det är dig jag vill ha —  här stöter vi på säväl ”plejs” och ”smajl” som det utslagsvgivande verbet ”fejsa” …

Edler: Såg en dam med rätta stajlen
lite cool, lite kul.
Gick på plejsen, smajla smajlen.

Namnlös körtjej: Doooom schyssta smajlen!

Något senare i sången får vi höra:

Edler: Du ställer väl upp, om det blir en kris?

Körtjejen: Om det blir en kris, kan du  fejsa den med mig!

Edler: E de sant? E de sant?

septimus_01Ja — som ni märker har vi fullt av nästan kusligt starka svenska kandidater. Det norska bandet Septimus har kanske fått till en svårslaget catchy talkör i sin hitlåt I marinen (In the Navy):

Hæng me gutt!
Hæng me gutt!
Marinen trænger en ny rekrutt!

… men det är tveksamt om det räcker ens till medaljplats med det här startfältet.

Men Suomi har ett synnerligen vasst äss i rockärmen  — discosensationen Ami Aspelund som framför  Mister Lazy på klingande Finlandssvenska:

Dansa med mig mister Lazy!
Damma av dig! Du är bara lat och crazy!
(…)
Du är udda och så brokig!
Se på mig här! Jag är också lite tokig!

Jag är nästan beredd att ge Ami guldmedaljen direkt  utan vidare parlamenterande — men läsekretsen kan förstås själv bilda sig en uppfattning om konkurrenterna — till exempel med hjälp av nedanstående spellista …

Senare tillägg: Sporrad av läsekretsens kommentarer har jag nu lagt till såväl Daddy Cool med Sten och Stanley som Djingis Khan med Vikingarna i min spellista.

Dessutom vill jag passa på att ge Vikingarna ett hedersomnämnade för det superbt förvirrande omslaget till LP:n där den sistnämnda sången  ingår.

Skivan släpptes först med titeln ”Djingis Khan”, men senare pressningar försågs — av någon anledning — i stället med titeln ”Hallelujah”.

Ingen ansvarig kände dock något behov av att byta ut bilden på skivomslaget …

hallelujah

Femtiotals-SF byggde detta vackra land

november 29, 2013

Välkomna till Georgien! Landet där all stadsplanering och offentlig utsmyckning verkar vara baserad på science fiction från femtiotalet.

En del av de fantasieggande konstruktionerna härrör förstås från Sovjettiden, när bara den usla kvaliteten på betongen begränsade arkitekternas visionära vildsinne — men förvånansvärt många av de mest udda uppenbarelserna har faktiskt uppförts i modern tid — georgierna verkar kärleksfullt  förvalta fantasyarvet från forna tider …

Så här ser kommunikationsministeriets kontor i Tbilisi ut (byggnaden är från Sovjettiden) :

ministry

Så här ser ett rastställe längs motorvägen nära Gori  ut (anläggningen är nybyggd):

JMHS01

Så här ser polisstationen i Mestia ut (nybyggd):

police-station-j-mayer-h04

Ett arkeologimuseum utanför Tbilisi ser ut så här (från Sovjettiden,  tyvärr är det tydligen stängt numera):

Tbilisi-Archaeology-Museum-1024x576

Och över alltihopa lyser Moder Georgien — eller Kartlis Deda (ქართლის დედა) som hon heter på hemmaplan — en tjugo meter hög staty helt byggd i aluminium (hon är från 1959) …

kartlis-deda4

Ser ni de svetsade plåtfogarna på den deffade jättinnan? Kan det bli mera femtiotals-SF än så?

Kartlis Deda står i en sluttning ovanför Tbilisi och svingar såväl en bägare med vin som ett skarpslipat svärd — en något olycksbådande kombination, kan man tycka — don’t drink and slice — men den ska representera den georgiska folksjälen, som påstås vara lika beredd att bjuda besökare på en bägare som att dra i fält för att försvara fosterlandet mot den lede fi.

(Jag har skrivit tidigare om utomjordisk utsmyckning i öster — Var hälsade jordvarelser! Marskalk Tito har landat!)

Den polska popens pionjärer

november 28, 2013

Till att börja med vill jag be om ursäkt för den något fältmässiga kvaliteten på klippet ovan.

Det visar  i alla fall ett gäng  oborstade sällar från en nordlig hamnstad vars säkra stämsång kontrasterar djärvt mot det svängiga  kompet.

Just det — jag pratar om Czerwone Gitary (Röda gitarrerna), grundade i Gdansk 1965 — stora i flera sovjetiska sattelitstater och inte sällan kallade Polens Beatles.

CzerwoneGitary2a

Och visst — inflytandet från moptopkollegorna i Merseyside är påtagligt, men Czerwone Gitary har dessutom något helt eget — hade de inte varit inhägnade av språkbarriärer och järnridåer tror jag att de hade hade kunnat slå även i väst.

Kul killar från Krakow — gruppen Skaldowie skördar kanske inte sina skönaste lagrar på mimandets altare — i gengäld spelar de superb slavisk sötsaks-psykedelia med visst Turtles-tycke …

Gruppen Trubadurzy å sin sida viftar synkoniserat med såväl  gitarrer som  d’Artagnan-skägg …

Kort sagt — den polska 60-talspopen är fantastisk — att jag inte upptäckt det tidigare …

Något säger mig att nedanstående Spotifylista kommer att utökas en del under kommande veckor …

Tolkienillustratörernas drottning …

oktober 7, 2013

QueenMargrethe

Margrethe den andra heter hon.

Redan 1977 kom den danska utgåva av ringtrilogin som regenten illustrerat under sitt nome de Fantasy Ingahild Grathmer …

05DZQ4-_2tumblr_mf6i9hBVvy1rt17v9o1_400Margrethes illustrationer vann faktiskt också Tolkiens nådiga godkännande — även om han möjligen var beredd att ge den danska interpretatösen extra stilpoäng för att hon heter Þórhildur i mellannamn och räknar sina anor tillbaka till 900-talskungen Gorm den gamle …

Runenstein_Blauzahn_2

Runsten över Gorm den gamle, rest av sonen och kommunikationspionjären Harald Bluetooth

Såvitt jag vet är Margrethe dessutom den enda Sagan om Ringen-illustratör som kan räkna sig till godo att hon pryder grönländska frimärken …

002504

… när hon inte poserar på lokala vykort som inbjudande inuit …

greenland postcard queen matgrethe II greenlandic national costume