Sagt om David Nessles serier och skriverier eller Stora skrytsidan

Här nedan har jag samlat citat ur recensioner av mina böcker.

I den mån böckerna fortfarande går att beställa på nätet kan man klicka på bokomslagen och komma till försäljningsställen.

DEN MASKERADE PROGGARENS OÄNDLIGA JAMSESSION (2013)

Nessle knyter en sorts dräpande knopar av historiska händelser, kulturella fenomen och skruvad fiktion. […]

Och det är faktiskt ett utsökt hantverk, en intelligent och ettrigt påläst referenshumor med proppfulla teckningar som i sig just liknar ett sorts jam, en oändlig improvisation som är både inåtvänd och sprudlande i sin oförblommerade gränslöshet.

— Ida Säll, Svenska Dagbladet, 9 juni 2013 (Läs hela recensionen HÄR)

Nessles tuschpenna är skoningslös.
Andra hade kanske nöjt sig med att vara så vassa. Men grejen med David Nessle är hans totalt absurda, helvilda fantasi, uttryckt lika mycket i bilderna som i den intelligenta texten

— Bodil Juggas, Arbetarbladet, Gävle 25 maj 2013 (Resten HÄR.)

Till det fantastiska hör att Nessle verkar fullkomligt obekymrad över att den svenska progressiva vänstern är ett minne blott sedan slutet av 1970-talet, och att ”progg” i dag bara betyder musik som är så töntig att den blivit hipp igen.

Egentligen gör det inget. Så fruktansvärt rolig är Nessle, och så säkert tecknar han. Glöm bara inte att varannan replik rymmer ett dolt citat från seriehistorien, eller litteraturhistorien, eller filosofihistorien – det lönar sig att leta. Göteborgaren Nessle är samtidigt gymnasial och briljant, och vägrar att vara något annat.

— Jonas Ellerström, Smålandsposten, 23 juli 2013 (Läs resten HÄR)

Jag […] frågar mig för varje uppslag: produceras det roligare, rikare, galnare, mer skarpsinnig satir i Sverige?

— Sture Hegerfors¸Göteborgsposten, 10 oktober 2013 (texten finns tyvärr inte tillgänglig på nätet)

Stor underhållning

— Jonas Thente, Dagens Nyheter 19 juni 2013 (Resten HÄR)

Men när jag sitter på spårvagnen och läser David Nessles hett efterlängtade nya seriebok Den maskerade proggarens oändliga jamsession, får jag ett så ohämmat skrattanfall att tårarna börjar rinna utmed kinderna. [….] Och med tanke på David Nessles till synes obegränsade infallsrikedom är det helt omöjligt att föreställa sig hur detta ska sluta.

— Jenny Högström, Helsingborgs Dagblad, 8 augusti 2013 (Resten av recensionen HÄR)

David Nessles seriebok ”Den maskerade proggarens oändliga jamsession” (Galago) är så tonsäker i både text och bild att man ibland luras att skratta lika mycket åt sig själv som åt någon annan. På en och samma gång lyckas den driva gäck med både vänstern och högern, sjuttiotalet och nutiden, den klassiska Marvel-serien såväl som den trotsradikala Galago-satiren.

— Patrik Svensson i Sydsvenska Dagbladet 16 maj 2013 (Läs resten HÄR.)

DEN MASKERADE PROGGARENS STORA RÖDA (2010)

Den underbara kombinationen av marxism och superhjälte är bara ett av Nessles genidrag och många festliga referenser. […] Det är med andra ord oerhört fånigt, hejdlöst roligt och intelligent och nördigt på en gång.

— Jenny Högström, Helsingborgs Dagblad, 29 december 2010 (Resten av recensionen  finns HÄR)

Jag tror speciellt om man är femtiotalist så är det en perfekt julklapp […] enormt fyndig och välskriven.

— C G Karlsson, SVT:s Gokväll, 12 november 2010. Programmet finns förstås inte tillgängligt längre. Men C G såg ut så här när han recenserade albumet:

Nessles serier är en både kärleks- och hånfull drift med sjuttiotalets sektvänster. Men framför allt är de vansinnigt roliga, även för dem som är för unga att ha varit med då det begav sig. Och avsnittet om postmodernism kontra dialektisk materialism skulle göra sig på en universitetskurs.

— Charlotte Wiberg, Kristianstadsbladet, 16 december 2010 (Resten HÄR)

DÖDA FALLET (detektivroman, 2004)

Det hela är så stilsäkert totalsnurrigt att det nästan skulle kunna vara en återutgiven ”deckarklassiker”, och författarens associationsbanor upphör inte att slå läsaren med häpnad.

— Jan Ceder, GT, 16 november 2004

GASEN I BOTTEN HIERONYMUS BOSCH (1999)

Humorn är i nivå med Monty Python, men med en nusvensk brytning

— Staffan Helgesson, Dagens Nyheter, ? 2000 (Jag har inget exakt datum på mitt pressklipp)

Jo, David Nessles uppsåt är nog främst att ha roligt. Hans sjövilda och kärleksfulla blandning av Monty Python, Falstaff Fakir och ett otal andra ingredienser har avsatt hans bästa album hittills.

— Jonas Ellerström, Sydsvenska Dagbladet [?] 2000 (På det här pressklippet saknar jag dessvärre både datum och tidningsnamn)

[…] fortfarande ett av de intressantaste namnen i ”Galago-generationen” med sin helt egna teckningsstil, fullständigt unika humor och häpnadsväckande bisarra fantasi.

— GT, 22 maj 2000

JOHN HOLMES OCH SHERLOCK WATSON (2004, tillsammans med Joakim Lindengren)

Visst är det enkel humor, men jösses vad man garvar.

— Stefan Malmqvist, Svenska Dagbladet, 16 september 1994

[…] häpnadsväckande, vulgära, utstuderat pubertala och dråpligt snuskorienterade äventyr.

— Åke Holmqvist, Norra Skåne, 15 juni 1994

Nessles och Lindengrens serie är en sanslös lek med identiteter, verkliga och fiktiva Det flödar oavbrutet av grabbiga snuskerier, men också av en påfallande infallsrikedom.

— Urban Kristiansson, Nerikes Allehanda, 24 augusti 1994

Det är förstås alldeles sanslöst, för varken Nessle eller Lindengren har någonsin varit särskilt sansade. […] Roligt och förargelseväckande, precis som ett bra album ska vara.

— Gunilla Håkansson, Östra Småland, 17 juni 1994

DÖDEN STEKER EN FLAMINGO (1991)

Den kontrastrika stilen, nära nog träsnittsartad, påminner både om EC-förlagets 50-talsskräckserier, underground och tecknare som Charles Burns, vars blandning av robusthet och undanglidande associationsrika värld Nessle ibland tangerar. […] Albumet är ännu ett svenskt exempel på hur väl serien är skickad till socialsatir.

— Isabella Nilsson, Bild och Bubbla 1, 1992 (En kortare version av samma text utgjorde Isabella N:s Bibliotekstjänstrecension.)

Ett egensinnigt och mycket trevligt debutalbum

— Malin Henriksson, Hallands nyheter, 21 oktober 1991

Men det räcker tydligen inte, att Nessle är en skicklig tecknare: hans prosa är så explosivt kreativ, att jag ofta blir andlös.

— Bokförmedlaren nr 4, 1991

[..] David Nessle, en av Sveriges galnaste och roligaste serieskapare, som konsekvent strör satiriskt glaskross i den klibbiga nostalgi som vi lite till mans tycker om att vältra oss i.

— Karl G Jönsson, Sydsvenska Dagbladet, 11 oktober 1991